Räntefonder

  • Investerar i räntebärande värdepapper.
  • Har generellt lägre risk och avkastning än till exempel aktiefonder.
  • Kan passa både kort och lång sparhorisont.

Om risk

Historisk utveckling är ingen garanti för framtiden. Fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka alla pengar du satt in. En fond med risknivå 5-7 enligt fondens faktablad, kan variera kraftigt i värde till följd av fondens sammansättning och förvaltningsmetodik. Informationsbroschyr, fondbestämmelser och faktablad finns under respektive fond i fondlistan.

Vad är en räntefonder?

Räntefonder placerar i räntebärande värdepapper med olika löptider, till exempel statsskuldväxlar, företagscertifikat och obligationer. Det kan beskrivas som olika typer av lån. Enkelt uttryckt lånar fonden ut pengar till exempelvis stater, banker och företag. Avkastningen kommer främst från ränta på innehaven, men påverkas också av hur värdet på värdepappren förändras när marknadsräntorna stiger eller sjunker.

Räntefonder varierar normalt mindre i värde än aktiefonder och har därför generellt lägre risk. Samtidigt är den förväntade avkastningen ofta lägre. Risk och avkastningsmöjlighet beror framför allt på löptid, hur känslig fonden är för ränteförändringar och kreditrisk.

Vad påverkar risken i en räntefond?

En viktig skillnad mellan olika räntefonder är hur lång löptid fondens innehav har. Löptiden påverkar hur känslig fonden är för förändringar i marknadsräntorna.

Korta räntefonder

Korta räntefonder placerar i räntebärande värdepapper med en genomsnittlig löptid om ett år. Eftersom pengarna lånas ut under kortare tid påverkas fonden normalt mindre när räntorna stiger eller faller. Därför har korta räntefonder vanligtvis lägre risk, men också lägre förväntad avkastning.

  • Mindre känsliga för ränteuppgångar än långa räntefonder.
  • Vid låga räntor kan fondavgiften ta en stor del av avkastningen.

Långa räntefonder (obligationsfonder)

Långa räntefonder, ofta kallade obligationsfonder, placerar i värdepapper med längre löptid. De påverkas mer av förändringar i marknadsräntorna. När räntorna sjunker kan fondens värde stiga, men när räntorna stiger kan fondens värde minska. Därför passar långa räntefonder ofta bättre för den som har en längre sparhorisont och accepterar att värdet kan svänga mer. 

  • Kan ge bättre avkastning än korta räntefonder när räntorna faller.
  • Vid ränteuppgångar sjunker värdet mer än för korta räntefonder.

Utöver löptid påverkas räntefonder även av kreditrisk. Det handlar om vem fonden lånar ut pengar till och hur stor risken är att låntagaren inte kan betala tillbaka. En fond som lånar ut pengar till företag med hög kreditvärdighet har normalt lägre risk än en fond som investerar i företag med lägre kreditvärdighet. Därför kan två räntefonder ha olika risk, även om båda investerar i räntebärande värdepapper.

Läs mer om hur räntefonder fungerar

Senast uppdaterad: 30 september 2026. 

Upptäck fler fondtyper

Läs mer om hur olika typer av fonder fungerar och vad som skiljer dem åt. Vårt fondutbud stäcker sig över flera branscher, teman och geografiska områden. Oavsett om du sparar på kort eller lång sikt finns det fonder som passar dig och dina sparmål.

Frågor och svar

  • Hur fungerar räntefonder?

    Räntefonder placerar i räntebärande värdepapper med olika löptid, till exempel obligationer och andra lån. Avkastningen kommer framför allt från ränta på lånen men påverkas även av förändringar i värdet på värdepappren. Hur stor avkastningen blir beror främst på hur ränteläget och kreditriskerna utvecklas.

  • Ska man spara på sparkonto eller räntefond?

    Ett sparkonto med ränta och fria uttag passar om du vill ha låg risk och möjlighet att ta ut pengarna när du vill. En räntefond kan ge möjlighet till högre avkastning över tid men också svänga i värde. Fundera över din sparhorisont och hur mycket risk du vill ta.

  • Är räntefonder säkra?

    Räntefonder har normalt lägre risk än aktiefonder, men de är inte riskfria. Värdet kan både stiga och falla, särskilt om marknadsräntor förändras eller kreditrisken ökar.

  • När går räntefonder upp?

    Räntefonder stiger oftast när marknadsräntorna sjunker. Även lägre kreditriskpremier i marknaden kan bidra till uppgång.

  • Hur påverkas räntefonder när börsen går ner?

    Räntefonder påverkas inte direkt av aktiemarknaden, men kan ibland stiga om investerare söker andra placeringar än aktier. Om kapital flyttas från aktier till ränteplaceringar kan det leda till att räntorna sjunker. Det i sin tur kan påverka att räntefonder stiger i värde. Korta räntefonder påverkas mindre än långa.

  • När passar korta räntefonder?

    Korta räntefonder kan passa om du planerar att spara under en kortare tid, vill ta låg risk och en stabil värdeutveckling. Fonderna kan ses som ett alternativ till sparkonto med möjlighet till något högre avkastning. De korta räntefonderna påverkas mindre av ränteförändringar och kan därför vara ett alternativ i perioder när räntorna rör sig mycket uppåt.

  • När passar långa räntefonder?

    Långa räntefonder kan passa om du sparar på lite längre sikt, ofta tre år eller mer, accepterar större svängningar i värdet för möjlighet till högre avkastning än i korta räntefonder. De påverkas mer av förändringar i marknadsräntorna och kan därför utvecklas bättre när räntorna faller, men också minska mer i värde när räntorna stiger.

  • Vad finns det för risker med räntefonder?

    De viktigaste riskerna är ränterisk och kreditrisk. Ränterisk innebär att fondens värde kan falla när marknadsräntorna stiger, särskilt i fonder med längre löptid. Kreditrisk innebär att den som lånat pengar kan få svårt att betala ränta eller återbetala lånet. Det är särskilt relevant för fonder som investerar i företagsobligationer eller företagscertifikat. 

    Långa räntefonder och fonder med högre kreditrisk har normalt högre risk, men också möjlighet till högre avkastning.