Vanliga bedrägerier

Nätfiske – phishing

Phishing sker oftast via mejl eller chatt där bedragare utger sig för en känd aktör för att stjäla personliga uppgifter. De försöker även få dig att klicka på länkar eller filer som sprider ransomware.

Skydda dig mot phishing:

• Lämna aldrig ut personlig information via mejl, chatt eller online.
• Var vaksam om du ombeds att agera snabbt.
• Kontrollera avsändarens e-postadress eller webbadress noggrant innan du klickar vidare.

Romansbedrägeri

Startar ofta via dejtingsiter, appar eller sociala medier där du får kontakt med någon som utger sig för att vara din stora kärlek eller en ny vän. Samtalen blir snabbt intensiva och djupa. Efter en tid påstår sig bedragaren ha hamnat i ekonomiska svårigheter och behöver akut hjälp. Du ombeds skicka pengar som sällan skickas direkt till personen utan till olika ombud eller partners. Ibland kan du till och med övertalas att ta lån för att hjälpa till att lösa situationen. 

Så skyddar du dig:

• Var skeptisk mot nya intensiva relationer där begäranden om akut ekonomisk hjälp förekommer.
• Skicka aldrig pengar till personer du nyss inlett en relation med över nätet.
• Kontrollera att personen du pratar med finns på riktigt genom att exempelvis göra namn- och bildsökningar på nätet.

”Pump and Dump”-bedrägeri – chattgrupper med investeringstips

Pump and dump bedrägerier  går ut på att bedragare manipulerar aktiekurser genom att sprida vilseledande information. Metoden går ut på att locka investerare att köpa en obskyr aktie så att kursen stiger kraftigt (pump), varefter bedragarna säljer sina aktier (dump) och aktiekursen rasar. Bedragarna annonserar ofta i sociala medier och ibland används AI-genererade kända finansprofiler för att skapa förtroende. Sedan lockas investeraren in i chattgrupper på plattformar som Whatsapp där ”experter” tipsar om specifika aktier. Investeraren kan göra en mindre första vinst i syfte att skapa ytterligare förtroende för större placeringar.  

Så skyddar du dig:

• Var källkritisk till placeringsannonser som frontas av kända finansprofiler.  
• Var försiktig med investeringsråd i chattgrupper som WhatsApp, Telegram eller liknande plattformar. 
• Gör alltid noggranna efterforskningar kring placeringen och företaget innan du investerar.
• Tänk på att erbjudanden som verkar för bra för att vara sanna, är oftast det.
• Misstänker du att du blivit utsatt för bedrägeri? Kontakta banken på 0771-77 88 99.

Fjärrstyrning – kontroll över din enhet

Fjärrstyrning innebär att du låter någon annan ta kontroll över din dator eller mobiltelefon. IT-avdelningar använder ofta fjärrstyrningsprogram för att hjälpa dig att lösa tekniska problem. Tyvärr utnyttjar även bedragare denna metod för att begå brott.

En bedragare kan försöka övertala dig att installera ett program som ger dem tillgång till din enhet. När de väl har kontrollen kan de till exempel få dig att signera avtal eller genomföra andra åtgärder utan din vetskap.

Så skyddar du dig:

• Installera aldrig programvara på uppmaning av någon annan.
• Om någon ber dig att installera ett program – avsluta samtalet direkt.

Mamma- och pappabedrägeri

I dessa fall blir du oftast kontaktad via sms av någon som utger sig för att vara ditt barn eller barnbarn. I sms:et, som alltid kommer från ett nytt telefonnummer, kan det stå att barnet har tappat sin mobil och därför behöver hjälp med en brådskande betalning.

Så skyddar du dig:

• Var försiktig vid oväntade sms om brådskande betalningar.
• Kontrollera alltid med ditt barn via kontaktuppgifter du har sedan tidigare.
• Skicka aldrig pengar förrän du är helt säker på att det är rätt person du pratar med.

Penningmålvakter

En penningmålvakt är en person som, ofta ovetande hjälper till att tvätta pengar. Det kan ske genom att du lockas med ersättning eller tvingas att ta emot, plocka ut eller föra vidare pengar. När du tar emot pengar, ombeds du att göra en överföring till ett annat konto. I utbyte erbjuds du en provision eller annan ekonomisk ersättning. Det är särskilt vanligt att barn och ungdomar utnyttjas som penningmålvakter.

Så skyddar du dig:

• Ta aldrig emot pengar på uppdrag av någon okänd person.
  

• Prata med barn och unga om vad det innebär samt vilka konsekvenser det kan få.

• Lämna aldrig ut bankuppgifter om du inte är helt säker på hur uppgifterna ska användas.

Chattbedrägeri

Normalt börjar det med att din väns användarkonto på sociala medier kapas. Bedragaren skriver sedan till dig, från din väns konto, för att få hjälp med att till exempel logga in i internetbanken eller låna pengar. Ibland påstås det att ens egna banktjänster, så som kort eller Swish, inte fungerar och att man därför behöver akut hjälp.

Så skyddar du dig:

• Var försiktig om någon kontaktar dig via chatt och ber om känsliga uppgifter.

• Var medveten om att det är vanligt att användarkonton på sociala medier kapas.

• Kontrollera med din vän via kontaktuppgifter du har sedan tidigare.

Annonsbedrägeri

Bedragare lägger ut falska annonser på nätet för till exempel möbler, fordon eller konsertbiljetter. Det påstås att du behöver förskottsbetala då intresset för varan är stort. Efter betalning går det inte längre att få kontakt med säljaren. Det är också vanligt med falska lägenhetsuthyrningar via grupper för andrahandsuthyrning på sociala medier. Då brukar man vilja få dig att signera med BankID för att ”ta en kreditupplysning”.

Så skyddar du dig:

• Förskottsbetala inte för varor som du inte själv sett i verkligheten.

• Handla på annonsplatser som erbjuder säkra betalningslösningar, där pengarna hålls tills både säljare och köpare bekräftat affären.

• Följ grundregeln: Om något verkar för bra för att vara sant, så är det oftast det.