Phishing sker oftast via mejl eller chatt där bedragare utger sig för en känd aktör för att stjäla personliga uppgifter. De försöker även få dig att klicka på länkar eller filer som sprider ransomware.
Skydda dig mot phishing:
Vishing är en form av bedrägeri som sker via telefon. Bedragaren ringer och utger sig för att vara en välkänd aktör. Bedrägeriet kan se ut som så att bedragaren skapar en påhittad nödsituation som att ett säkerhetsintrång har skett eller att ett lån har tagits i ditt namn. Detta för att få dig att lämna ut koder, signera betalningar eller installera ett fjärrstyrningsprogram.
Skydda dig mot vishing:
Smishing är en typ av bedrägeri som sker via sms. Bedragaren skickar ett meddelande för att få dig att ringa ett bedrägligt telefonnummer eller klicka på en länk för att installera skadlig programvara. Det brukar handla om varningar, leveranser, påstådda vinster eller andra lockande budskap.
Skydda dig mot smishing:
Brukar vanligtvis börja med en annons på nätet som gör reklam för attraktiva investeringar, vanligtvis i kryptovalutor. Bedragaren vill få dig att ange dina kontaktuppgifter och därefter blir du kontaktad av en falsk rådgivare som erbjuder dig en orimlig investering. Kontakten brukar vara intensiv och du övertalas att investera allt större summor över tid. Efter att bedrägeriet avslöjats kan du bli kontaktad på nytt av någon som påstår sig företräda lurade investerare för att få dig att betala ännu mer.
Så skyddar du dig:
Startar ofta via dejtingsiter, appar eller sociala medier där du får kontakt med någon som utger sig för att vara din stora kärlek eller en ny vän. Samtalen blir snabbt intensiva och djupa. Efter en tid påstår sig bedragaren ha hamnat i ekonomiska svårigheter och behöver akut hjälp. Du ombeds skicka pengar som sällan skickas direkt till personen utan till olika ombud eller partners. Ibland kan du till och med övertalas att ta lån för att hjälpa till att lösa situationen.
Så skyddar du dig:
I dessa fall blir du oftast kontaktad via sms av någon som utger sig för att vara ditt barn eller barnbarn. I sms:et, som alltid kommer från ett nytt telefonnummer, kan det stå att barnet har tappat sin mobil och därför behöver hjälp med en brådskande betalning.
Så skyddar du dig:
En penningmålvakt är en person som, ofta ovetande hjälper till att tvätta pengar. Det kan ske genom att du lockas med ersättning eller tvingas att ta emot, plocka ut eller föra vidare pengar. När du tar emot pengar, ombeds du att göra en överföring till ett annat konto. I utbyte erbjuds du en provision eller annan ekonomisk ersättning. Det är särskilt vanligt att barn och ungdomar utnyttjas som penningmålvakter.
Så skyddar du dig:
Prata med barn och unga om vad det innebär samt vilka konsekvenser det kan få.
Lämna aldrig ut bankuppgifter om du inte är helt säker på hur uppgifterna ska användas.
Normalt börjar det med att din väns användarkonto på sociala medier kapas. Bedragaren skriver sedan till dig, från din väns konto, för att få hjälp med att till exempel logga in i internetbanken eller låna pengar. Ibland påstås det att ens egna banktjänster, så som kort eller Swish, inte fungerar och att man därför behöver akut hjälp.
Så skyddar du dig:
Var försiktig om någon kontaktar dig via chatt och ber om känsliga uppgifter.
Var medveten om att det är vanligt att användarkonton på sociala medier kapas.
Kontrollera med din vän via kontaktuppgifter du har sedan tidigare.
Bedragare lägger ut falska annonser på nätet för till exempel möbler, fordon eller konsertbiljetter. Det påstås att du behöver förskottsbetala då intresset för varan är stort. Efter betalning går det inte längre att få kontakt med säljaren. Det är också vanligt med falska lägenhetsuthyrningar via grupper för andrahandsuthyrning på sociala medier. Då brukar man vilja få dig att signera med BankID för att ”ta en kreditupplysning”.
Så skyddar du dig:
Förskottsbetala inte för varor som du inte själv sett i verkligheten.
Handla på annonsplatser som erbjuder säkra betalningslösningar, där pengarna hålls tills både säljare och köpare bekräftat affären.
Följ grundregeln: Om något verkar för bra för att vara sant, så är det oftast det.
Swish-bedrägeri kan handla om att du oväntat får pengar swishade till dig från en okänd person. Kort därefter ber personen dig att swisha tillbaka pengarna, men till ett annat nummer. Det är här du ska pausa och tänka efter. Denna typ av förfrågan kan mycket väl vara ett försök till penningtvätt eller annat bedrägeri. Om någon ber dig swisha tillbaka till ett annat nummer, bör du tänka efter. Kontakta oss ifall du är osäker.
Att tänka på:
Kolla alltid upp numret du ombeds att swisha pengar till.
Vid minsta osäkerhet, kontakta oss direkt.
ID-kapning eller identitetsstöld innebär att bedragaren via telefon, sms eller mejl försöker stjäla dina personliga uppgifter som personnummer, BankID eller kortuppgifter. Syftet är att via dina personuppgifter begå olika typer av brott. Det kan handla om att beställa varor eller tjänster online, öppna bankkonto, teckna abonnemang eller ta lån i ditt namn.
Att tänka på:
Var uppmärksam på kreditupplysningar och fakturor i ditt namn, så att det verkligen är du som utfört.
Håll regelbunden koll på dina kontoutdrag och transaktioner.
Fjärrstyrning är en metod som går ut på att en användare ger kontrollen över sin dator eller mobiltelefon till någon annan. Ofta använder IT-avdelningar fjärrstyrningsprogram för att hjälpa dig att lösa ett problem, men detta är även ett tillfälle för bedragaren att begå brott.
Bedragaren försöker övertala dig att installera ett program på din dator eller telefon och på så sätt kan bedragaren få dig att signera ett avtal exempelvis.
Att tänka på:
Installera aldrig en programvara på någon annans uppmaning.
Om du blir ombedd att installera ett program, lägg på direkt.
Ransomware, även kallad gisslanprogram, utpressningstrojan eller utpressningsvirus, är en form av skadlig kod som krypterar och låser dina filer och dator i syfte att begära en lösensumma för att få tillbaka informationen. Ett vanligt tillvägagångssätt är att lura användare att klicka på en bilaga eller länkar med skadlig kod i ett mejl. Ägaren av informationen utpressas sedan av angriparen som kräver en lösensumma för att få tillgång till informationen.
Att tänka på:
Kolla noga vem avsändaren är.
Quishing, eller QR-phising, är en teknik där bedragarna använder en QR-kod. Precis som med andra typer av phising är syftet med quishing att stjäla känslig information, installera skadlig programvara eller få dig att besöka en osäker webbsida.
Att tänka på:
Blir du osäker på källan, scanna inte QR-koden.
Använd specifika appar för QR-koder, här finns inbyggt skydd som varnar för farliga eller skadliga länkar.
Kontrollera länken som QR-koden leder till innan du klickar.