Vanliga bedrägerier och hur du skyddar dig

Startar ofta via dejtingsiter, appar eller sociala medier där du får kontakt med någon som utger sig för att vara din stora kärlek eller en ny vän. Samtalen blir snabbt intensiva och djupa. Efter en tid påstår sig bedragaren ha hamnat i ekonomiska svårigheter och behöver akut hjälp. Du ombeds skicka pengar som sällan skickas direkt till personen utan till olika ombud eller partners. Ibland kan du till och med övertalas att ta lån för att hjälpa till att lösa situationen. 

Så skyddar du dig:

• Var skeptisk mot nya intensiva relationer där begäranden om akut ekonomisk hjälp förekommer.
• Skicka aldrig pengar till personer du nyss inlett en relation med över nätet.
• Kontrollera att personen du pratar med finns på riktigt genom att exempelvis göra namn- och bildsökningar på nätet.

Fjärrstyrning innebär att du låter någon annan ta kontroll över din dator eller mobiltelefon. IT-avdelningar använder ofta fjärrstyrningsprogram för att hjälpa dig att lösa tekniska problem. Tyvärr utnyttjar även bedragare denna metod för att begå brott. En bedragare kan försöka övertala dig att installera ett program som ger dem tillgång till din enhet. När de väl har kontrollen kan de till exempel få dig att signera avtal eller genomföra andra åtgärder utan din vetskap.

Så skyddar du dig:

• Installera aldrig programvara på uppmaning av någon annan.
• Om någon ber dig att installera ett program – avsluta samtalet direkt.

Normalt börjar det med att din väns användarkonto på sociala medier kapas. Bedragaren skriver sedan till dig, från din väns konto, för att få hjälp med att till exempel logga in i internetbanken eller låna pengar. Ibland påstås det att ens egna banktjänster, så som kort eller Swish, inte fungerar och att man därför behöver akut hjälp.

Så skyddar du dig:

• Var försiktig om någon kontaktar dig via chatt och ber om känsliga uppgifter.
• Var medveten om att det är vanligt att användarkonton på sociala medier kapas.
• Kontrollera med din vän via kontaktuppgifter du har sedan tidigare.

I dessa fall blir du oftast kontaktad via sms av någon som utger sig för att vara ditt barn eller barnbarn. I sms:et, som alltid kommer från ett nytt telefonnummer, kan det stå att barnet har tappat sin mobil och därför behöver hjälp med en brådskande betalning.

Så skyddar du dig:

• Var försiktig vid oväntade sms om brådskande betalningar.
• Kontrollera alltid med ditt barn via kontaktuppgifter du har sedan tidigare.
• Skicka aldrig pengar förrän du är helt säker på att det är rätt person du pratar med.

Bedragare lägger ut falska annonser på nätet för till exempel möbler, fordon eller konsertbiljetter. Det påstås att du behöver förskottsbetala då intresset för varan är stort. Efter betalning går det inte längre att få kontakt med säljaren. Det är också vanligt med falska lägenhetsuthyrningar via grupper för andrahandsuthyrning på sociala medier. Då brukar man vilja få dig att signera med BankID för att ”ta en kreditupplysning”.

Så skyddar du dig:

• Förskottsbetala inte för varor som du inte själv sett i verkligheten.
• Handla på annonsplatser som erbjuder säkra betalningslösningar, där pengarna hålls tills både säljare och köpare bekräftat affären.
• Följ grundregeln: Om något verkar för bra för att vara sant, så är det oftast det.

Swish-bedrägeri kan handla om att du oväntat får pengar swishade till dig från en okänd person. Kort därefter ber personen dig att swisha tillbaka pengarna, men till ett annat nummer. Det är här du ska pausa och tänka efter. Denna typ av förfrågan kan mycket väl vara ett försök till penningtvätt eller annat bedrägeri. Om någon ber dig swisha tillbaka till ett annat nummer, bör du tänka efter. Kontakta oss ifall du är osäker.

Att tänka på:

• Kolla alltid upp numret du ombeds att swisha pengar till. 
• Vid minsta osäkerhet, kontakta oss direkt. 

QR-phishing, eller Quishing, är en teknik där bedragarna använder en QR-kod. Precis som med andra typer av phising är syftet med quishing att stjäla känslig information, installera skadlig programvara eller få dig att besöka en osäker webbsida. 

Att tänka på:

• Blir du osäker på källan, scanna inte QR-koden.
• Använd specifika appar för QR-koder, här finns inbyggt skydd som varnar för farliga eller skadliga länkar.
• Kontrollera länken som QR-koden leder till innan du klickar.

ID-kapning eller identitetsstöld innebär att bedragaren via telefon, sms eller mejl försöker stjäla dina personliga uppgifter som personnummer, BankID eller kortuppgifter. Syftet är att via dina personuppgifter begå olika typer av brott. Det kan handla om att beställa varor eller tjänster online, öppna bankkonto, teckna abonnemang eller ta lån i ditt namn.

Att tänka på:

• Var uppmärksam på kreditupplysningar och fakturor i ditt namn, så att det verkligen är du som utfört.
• Håll regelbunden koll på dina kontoutdrag och transaktioner.

Ransomware, även kallad gisslanprogram, utpressningstrojan eller utpressningsvirus, är en form av skadlig kod som krypterar och låser dina filer och dator i syfte att begära en lösensumma för att få tillbaka informationen. Ett vanligt tillvägagångssätt är att lura användare att klicka på en bilaga eller länkar med skadlig kod i ett mejl. Ägaren av informationen utpressas sedan av angriparen som kräver en lösensumma för att få tillgång till informationen. 

Att tänka på:

• Kolla noga vem avsändaren är.
• Klicka inte på okända länkar.

Att ta emot och föra vidare pengar åt någon annan kan göra dig till en del av penningtvätt. Barn och unga är särskilt utsatta för att utnyttjas.

Så skyddar du dig:

• Ta aldrig emot pengar på uppdrag av någon okänd person.
• Prata med barn och unga om vad det innebär samt vilka konsekvenser det kan få.
• Lämna aldrig ut bankuppgifter om du inte är helt säker på hur uppgifterna ska användas.