Säkerhet

Hur du skyddar dig mot bedrägerier och vad du gör om du drabbas

Om du drabbas av bedrägeri — spärra och anmäl

Var uppmärksam på bedrägeriförsök. Vi kommer aldrig kontakta dig och uppmana dig att logga in, fråga efter eller be dig mata in koder och personnummer. Lita inte på den som kontaktar dig bara för att den har personliga uppgifter om dig. Var särskilt uppmärksam på samtal som handlar om att du behöver göra något för att stoppa ett bedrägeriförsök eller för att ta emot pengar. Kom ihåg att inloggning alltid ska ske på ditt eget initiativ. Om du misstänker att någon kommit över dina inloggningsuppgifter, om du blivit bestulen på ditt inloggningskort eller tappat din telefon med måste du spärra ditt BankID.

Inom Sverige: 020-41 12 12
Från utlandet: +46 8 41 12 122

Spärra bank och kreditkort

Om du förlorat ditt bank- eller kreditkort eller misstänker att någon obehörig kommit över kortuppgifterna måste du spärra kortet.

Spärra kort

Du kan också ringa till Personlig service dygnet runt

Inom Sverige: 020-41 12 12
Från utlandet: +46 8 41 12 122

Aktuellt om säkerhet

Här hittar du information om olika bedrägerier som är vanliga just nu.

De vanligaste bedrägerierna

Anmäl och rapportera

Bedrägeri

Gör en polisanmälan och kontakta oss.

Privat: 0771-77 88 99
Från utland: +46 771-77 88 99

Polisanmälan

Falsk e-post – phishing

Om du misstänker att du har fått falsk e-post med Handelsbanken som avsändare, så kallad phishing – vidarebefordra mejlet i sin helhet till: reportphish@handelsbanken.se

Vad du kan göra för att skydda dig och förbättra din säkerhet

Det finns några enkla åtgärder du kan vidta för att minska risken att bli utsatt för bedrägeri. Var alltid uppmärksam, vi kommer aldrig ringa upp och be dig om koder eller inloggningsuppgifter. Tänk på att inloggningskort, BankID och dina koder är personliga värdehandlingar och nycklarna till dina pengar.

Nedan finner du några tips på hur du kan skydda dig och dina uppgifter.

Viktigt att tänka på

Inloggningskort, BankID och kortläsare

Tänk på att vi aldrig ber dig verifiera dig med inloggningskort eller BankID på telefon, via sms eller mejl. Uppge aldrig svarskoder från kortläsare i telefon, SMS eller motsvarande. När du loggar in ska det alltid vara på ditt eget initiativ. Se till att alltid ha senaste versionen av Mobilt BankID i din mobiltelefon och surfplatta. Om du misstänker att någon kommit över dina inloggningsuppgifter eller att du utsatts för bedrägeri måste du spärra ditt BankID eller inloggningskort.

Spärra BankID

Skydda din e-legitimation

Dator, mobil och surfplatta

Se till att alltid ha de senaste versionerna av operativsystem, webbläsare och säkerhetsprogram samt app för BankID. Använd ett uppdaterat antivirusprogram och gärna en brandvägg. Installera inte okända program. Var försiktig med mejl och bifogade länkar. Länkar i mejl kan leda till att skadlig kod eller program installeras. Iaktta också försiktighet när du surfar till okända webbplatser för att undvika att skadlig kod installeras. Ladda bara ner appar från officiella app-distributörer som exempelvis Apples App Store och Googles Play Store till mobila enheter.

Personliga uppgifter

Lämna bara ut ditt personnummer när det är nödvändigt. Kontrollera kreditupplysningar och fakturor så att det är krediter som du själv har tagit. Använd gärna en låsbar brevlåda för att minska risken för brevstöld.

Bank- och kreditkort

Kom ihåg att Handelsbanken aldrig kontaktar dig och frågar efter information om dina kortuppgifter, som till exempel kort- eller CVC-nummer, via telefon, mejl, brev eller SMS. Ha för vana att kontrollera dina konton och kortköp. Om du upptäcker främmande köp måste du spärra kortet. För att undvika obehöriga köp kan du spärra ditt kort för köp på internet och i utlandet när du inte använder det.

Spärra kort

Förhindra obehörig adressändring

Spärra obehörig adressändring är en e-tjänst hos Skatteverket som gör att du kan förhindra att någon obehörig ändrar din adress. Med hjälp av e-tjänsten väljer du att Skatteverket endast ska godkänna adressändringar som görs med e-legitimation, för att minska risken att någon använder dina personuppgifter för bedrägerier och id-kapning.

Skatteverket

Adresslåset

Skydda dig mot att obehöriga gör en tillfällig adressändring eller eftersänder din post för att exempelvis beställa kreditkort och kod. Tjänsten larmar också via SMS och mail om någon gör en folkbokföringsändring hos Skatteverket.

Adresslåset

Lösenord

Skydda dig och dina konton genom att se till att dina lösenord och koder till internetbanken och appen inte utnyttjas av obehöriga vid till exempel bedrägerier. Läs mer om säkra lösenord på DinSäkerhet.se

dinsakerhet.se (nytt fönster)

Frågor och svar

Hur skyddar jag mig från telefonbedrägerier?

Var uppmärksam på samtal där du uppmanas logga in på banken eller att du behöver göra något för att stoppa ett bedrägeriförsök eller för att ta emot pengar. Eller om någon säger att du ska bli kopplad till banken. Vi ringer aldrig upp och uppmanar dig att logga in eller lämna ifrån dig uppgifter. Lämna heller aldrig ut koder eller svarskoder på uppmaning från annan. Inloggning ska alltid ske på ditt eget initiativ.

Du hittar mer information hos Polisen.seÖppnas i nytt fönster
Vad är Investeringsbedrägeri?

Investeringsbedrägerier blir allt vanligare och är ofta långsiktiga. Vanligen går bedrägerierna ut på att vid upprepade tillfällen lura en investerare på pengar.

Blufföretagen har ofta webbplatser med ett professionellt utseende och namn som är snarlika välkända firmors.

Du hittar mer information hos FinansinspektionenÖppnas i nytt fönster
Vad gör jag om jag får en bluffaktura?
Bluffaktura, eller fakturabedrägeri, är ett samlingsbegrepp för ett krav på betalning för en vara eller tjänst som du aldrig beställt eller fått levererad. Du kan också luras till att teckna avtal genom brev och mejl som ser ut att komma från myndigheter.

Vad kan du göra om du fått en bluffaktura?
- Bestrid fakturan genom att stryka ett streck över den och skriv "Bestrider betalningsansvar- ej beställt". Se till att du kan visa datum och tid, till exempel via e-post, fax eller rekommenderat brev. Spar kopia på det du skickat.
- Falska fakturor är försök till bedrägeri och bör anmälas till polisen.
- Får du påminnelse eller inkassobrev ska du bestrida dem på samma sätt. Motivera varför du bestrider och skicka med kopia på tidigare brev.
- Om betalningskravet lämnas till Kronofogden får du ett brev därifrån. Bestrid även detta omgående, annars kan fordran bli fastställd som en skuld. Bifoga kopior på de brev du skickat.
- Efter du bestridit till kronofogden företaget välja att driva ärendet vidare till tingsrätten. Det är då upp till företaget att bevisa att ni ingått ett avtal.
Du hittar mer information på Polisen.seÖppnas i nytt fönster
Vad innebär identitetskapning?

En identitetskapning innebär att någon använder din identitet för att köpa varor, teckna abonnemang eller ta lån i ditt namn.

Tänk på att:

För att skydda din identitet är det viktigt att du bara lämnar ut ditt personnummer när det är nödvändigt. Kontrollera alltid kreditupplysningar och fakturor så att det är krediter som du själv har tagit. Annars kontakta säljföretaget direkt. Använd en låsbar brevlåda istället för en öppen brevlåda för att minska risken för brevstöld.

Var även försiktig med vilken information du lägger ut på internet och sociala medier, särskilt om du är bortrest. Använd inte samma lösenord för till exempel sociala medier och om du har flera e-postkonton. På så sätt gör du det svårare för en bedragare att ta över alla dina konton.

Du hittar mer information på Polisen.seÖppnas i nytt fönster
Kan jag spärra för obehörig adressändring?

Spärra obehörig adressändring är en e-tjänst hos Skatteverket som gör att du kan förhindra att någon obehörig ändrar din adress. Med hjälp av e-tjänsten väljer du att Skatteverket endast ska godkänna adressändringar som görs med e-legitimation, för att minska risken att någon använder dina personuppgifter för bedrägerier och id-kapning.

Spärra obehörig adressändring på Skatteverket.seÖppnas i nytt fönster
Hur kan jag skydda mig mot kortbedrägerier?
Ditt kort eller kortnummer kan hamna i orätta händer på flera sätt. Det kan handla om att en person noterar din kod när du tar ut kontanter i en bankomat eller när du betalar med ditt kort. Därefter stjäl personen kortet och kan tömma ditt konto.

Genom så kallad skimning kan en bedragare kopiera informationen på kortets magnetremsa eller läsa av den inpräglade informationen på kortet när du använder ditt kort. Skimming kan ske på alla platser där man kan använda kort, som uttagsautomater, bensinstationer, i butiksterminaler och andra ställen som använder kortläsare.

Tänk på att:
- Lämna inte ifrån dig ditt kort på restauranger eller på hotell och kontrollera när du använder en betalterminal så att den inte ser konstig eller manipulerad ut.
- Lämna aldrig ut ditt korts CVC-kod (tresiffrig kod på baksidan av kortet).
- Stänga ditt kort för köp i utlandet och på internet när du inte använder det.
- Hålla koll på dina kontoutdrag efter misstänkta transaktioner på alla platser där man kan använda kort, som uttagsautomater, bensinstationer, i butiksterminaler och andra ställen som använder kortläsare.
Du hittar mer information på Polisen.seÖppnas i nytt fönster
Vad är phishing?
Phishing går ut på att en bedragare försöker "fiska" fram känslig information från dig via e-post, telefon eller sociala medier.

E-post
Handlar vanligtvis om att någon skickar ett e-post till dig som ser ut att komma från exempelvis din bank. Bedragaren försöker sedan lura av dig uppgifter för inloggning till din internettjänst. Ingen bank begär sådana uppgifter av dig. Speciellt inte via e-post.

Telefon och SMS
Du blir kontaktad av någon som utger sig för att representera ett företag som du känner till. Det kan exempelvis handla om ett supportföretag som vill hjälpa dig med ett problem som de säger att du har på datorn, som virus. Fenomenet kallas falsk support. Med hjälp av samtalsteknik försöker de lura av dig lösenord, svarskoder eller kortnummer. Seriösa företag kontaktar inte kunder på detta sätt.

Sociala nätverk
På sociala medier tar vi ofta för givet att det är våra vänner vi pratar med, men har vi otur så kan det vara någon helt annan. Det är inte ovanligt att personer får sina konton på sociala medier kapade och att bedragaren sedan försöker lura deras vänner på svarskoder så att de kan logga in i Internettjänsten. Skulle en av dina vänner fråga dig om svarskoder eller kortnummer så är sannolikheten stor att det inte är din vän som ställer frågan.

Läs mer på Polisen.seÖppnas i nytt fönster
- Handelsbanken kommunicerar med dig via vår e-brevlåda här i Internettjänsten. Vi tar aldrig kontakt med dig på exempelvis telefon, för att be dig om konfidentiell information. All sådan information hanteras via personlig kontakt på ditt bankkontor.
- Låt aldrig någon fjärrstyra din dator. Får du e-post i Handelsbankens namn med frågor om dina inloggningsuppgifter ska du inte svara på det eller klicka på länkar som kan finnas i meddelandet.
- Använd aldrig länkar till Handelsbanken som du får via e-post eller sms. Skriv istället hela adressen, det vill säga www.handelsbanken.se, direkt i webbläsaren.
- Får du e-post i Handelsbankens namn med frågor om dina inloggningsuppgifter ska du inte svara på det eller klicka på länkar som kan finnas i meddelandet. Vidarebefordra istället mejlet i sin helhet till oss: reportphish@handelsbanken.se
Hur skyddar jag mig mot virus och trojaner?
Virus och en trojaner är ett program som innehåller skadlig kod. Bedragaren vill via viruset eller trojanen stjäla personliga uppgifter från din dator, surfplatta eller mobil. Vissa trojaner gör så att bedragaren kan ta kontroll över din dator via internet, utan att du vet om det. Virus kan spridas via e-post när du får en bifogad fil skickad till dig.

Viktigt:
- Använd ett uppdaterat antivirusprogram. Öppna inte länkar och bifogade filer som du får via e-post eller sms om du inte vet vad de innehåller. Svara heller inte på meddelanden om avsändaren är okänd.
- Var uppmärksam på om inloggningssidan till Handelsbankens Internettjänst ser annorlunda ut. Det kan vara ett tecken på att din dator är angripen och att du i själva verket hamnat på en annan sida än Handelsbankens.
- Modifiera inte operativsystemet på din mobil genom att exempelvis genomföra en så kallad jailbreak, då du låser upp Apples mjukvaruspärrar och andra kan få tillgång till hela iOS-enhetens filsystem. Virus och trojaner kan följa med i de appar du sedan laddar ner.
Hur kan jag skydda mig mot annonsbedrägerier?

När du köper en vara på annons, se till att du får varan och att den stämmer överens med utlovat innan du betalar. När du säljer en vara, kontrollera att pengarna verkligen förts över innan du lämnar ifrån dig varan. Vissa annonssajter erbjuder tjänster för säkrare leveranser och betalningar.

Om olyckan är framme, gör en anmälan på Polisen.seÖppnas i nytt fönster
Vad är VD-bedrägerier?

Bedrägerier mot företag brukar öka i semestertider då ordinarie personal inte är på plats. Ofta utger sig bedragaren för att var VD eller hög chef och ber om hjälp med att omedelbart betala en stor faktura.

Du hittar mer information på Polisen.seÖppnas i nytt fönster