Just nu pågår bedrägerier mot bankkunder. Var uppmärksam på telefonsamtal, sms eller e-post som handlar om Swish, inloggning eller inloggningsproblem. Vi som bank kommer aldrig kontakta dig och uppmana dig att logga in, fråga efter eller be dig mata in koder och personnummer. Får du en sådan uppmaning ska du aldrig lämna ut någon information eller utföra något annat på begäran. Om du misstänker att någon kommit över dina inloggningsuppgifter måste du spärra ditt BankID.
Se till att alltid ha senaste versionen av Mobilt BankID i din mobiltelefon och surfplatta. Tänk på att vi aldrig ber dig verifiera dig med Mobilt BankID på telefon, via sms eller mejl. Det gäller även svarskod när du loggar in med BankID på inloggningskort med kortläsare utan sladd. När du loggar in ska det alltid vara på ditt eget initiativ. Om du misstänker att någon kommit över dina inloggningsuppgifter eller att du utsatts för bedrägeri måste du spärra ditt BankID eller inloggningskort.
Spärra BankID
Se till att alltid ha de senaste versionerna av operativsystem, webbläsare och säkerhetsprogram samt app för BankID. Använd ett uppdaterat antivirusprogram och gärna en brandvägg. Installera inte okända program. Var försiktig med mejl och bifogade länkar. Iaktta försiktighet när du surfar till okända webbplatser för att undvika att skadlig kod installeras. Ladda bara ner appar från officiella app-distributörer som exempelvis Apples App Store och Googles Play Store till mobila enheter.
Kom ihåg att Handelsbanken aldrig kontaktar dig och frågar efter information om dina kortuppgitfter, som till exempel kort- eller CVC-nummer, via telefon, mejl, brev eller SMS. Ha för vana att kontrollera dina konton och kortköp. Om du upptäcker främmande köp måste du spärra kortet. För att undvika obehöriga köp kan du spärra ditt kort för köp på internet och i utlandet när du inte använder det.
Spärra obehörig adressändring är en e-tjänst hos Skatteverket som gör att du kan förhindra att någon obehörig ändrar din adress. Med hjälp av e-tjänsten väljer du att Skatteverket endast ska godkänna adressändringar som görs med e-legitimation, för att minska risken att någon använder dina personuppgifter för bedrägerier och id-kapning.
Lämna bara ut ditt personnummer när det är nödvändigt. Kontrollera kreditupplysningar och fakturor så att det är krediter som du själv har tagit. Använd gärna en låsbar brevlåda för att minska risken för brevstöld.
Skydda dig och dina konton genom att se till att dina lösenord och koder till internetbanken och appen inte utnyttjas av obehöriga vid till exempel bedrägerier. Läs mer om säkra lösenord på DinSäkerhet.se
Tänk på att ditt BankID är en id-handling på samma sätt som ditt körkort eller pass.
Inom Sverige: 020-41 12 12
Från utlandet: +46 8 41 12 122
Gör en polisanmälan och kontakta oss.
Privat: 0771-59 60 60
Företag: 0771-23 40 00
Om du misstänker att du har fått falsk e-post med Handelsbanken som avsändare – vidarebefordra mejlet i sin helhet till: reportphish@handelsbanken.se
Investeringsbedrägerier blir allt vanligare och är ofta långsiktiga. Vanligen går bedrägerierna ut på att vid upprepade tillfällen lura en investerare på pengar. Ett upplägg kan se ut så här.
Blufföretagen har ofta webbplatser med ett professionellt utseende och namn som är snarlika välkända firmors. Företagen hänvisar ofta till falska myndigheter och deras webbplatser som de själva står bakom. Det finns mer information på Finansinspektionen.seÖppnas i nytt fönster.
Det förekommer även fall där bedragaren ringer medarbetaren på företaget i syfte att förbereda personen på att ett mejl kommer, detta för att minimera misstankar som skulle kunna uppstå.
Bluffaktura, eller fakturabedrägeri, är ett samlingsbegrepp för ett krav på betalning för en vara eller tjänst som du aldrig beställt eller fått levererad. Du kan också luras till att teckna avtal genom brev och mejl som ser ut att komma från myndigheter.
Vad kan du göra om du fått en bluffaktura?
Läs mer på Polisen.seÖppnas i nytt fönster
När du handlar på internet kan du välja mellan flera betalningssätt. Handelsbanken tillhandahåller kortbetalning och direktbetalning.
Handla på internet
Se upp för betaltjänster med extern part som mellanhand
Ett relativt nytt sätt att betala är att använda en annan extern part som mellanhand (en så kallad Overlay Service Provider) mellan dig och banken. Mellanhanden utför betalningen i ditt namn. När du uppmanas att använda dina inloggningsuppgifter utför du inte bara betalningen, du ger också mellanhanden full insyn i din internetbank, utan att du kanske är medveten om det.
Stäng kortet för köp på internet
Du kan stänga ditt kort för köp på internet när du inte använder det. Du stänger och öppnar ditt kort i mobilen eller internettjänsten. Ändringen slår igenom direkt.
En identitetskapning innebär att någon använder din identitet för att köpa varor, teckna abonnemang eller ta lån i ditt namn.
Tänk på att:
För att skydda din identitet är det viktigt att du bara lämnar ut ditt personnummer när det är nödvändigt. Kontrollera alltid kreditupplysningar och fakturor så att det är krediter som du själv har tagit. Annars kontakta säljföretaget direkt. Använd en låsbar brevlåda istället för en öppen brevlåda för att minska risken för brevstöld.
Var även försiktig med vilken information du lägger ut på internet och sociala medier, särskilt om du är bortrest. Använd inte samma lösenord för till exempel sociala medier och om du har flera e-postkonton. På så sätt gör du det svårare för en bedragare att ta över alla dina konton.
Läs mer på Polisen.seÖppnas i nytt fönster
Ditt kort eller kortnummer kan hamna i orätta händer på flera sätt. Det kan handla om att en person noterar din kod när du tar ut kontanter i en bankomat eller när du betalar med ditt kort. Därefter stjäl personen kortet och kan tömma ditt konto.
Genom så kallad skimning kan en bedragare kopiera informationen på kortets magnetremsa eller läsa av den inpräglade informationen på kortet när du använder ditt kort. Skimming kan ske på alla platser där man kan använda kort, som uttagsautomater, bensinstationer, i butiksterminaler och andra ställen som använder kortläsare.
Läs mer på Polisen.seÖppnas i nytt fönster
Phishing går ut på att en bedragare försöker "fiska" fram känslig information från dig via e-post, telefon eller sociala medier.
E-post
Handlar vanligtvis om att någon skickar ett e-post till dig som ser ut att komma från exempelvis din bank. Bedragaren försöker sedan lura av dig uppgifter för inloggning till din internettjänst. Ingen bank begär sådana uppgifter av dig. Speciellt inte via e-post.
Telefon och sms
Du blir kontaktad av någon som utger sig för att representera ett företag som du känner till. Det kan exempelvis handla om ett supportföretag som vill hjälpa dig med ett problem som de säger att du har på datorn, som virus. Fenomenet kallas falsk support. Med hjälp av samtalsteknik försöker de lura av dig lösenord, svarskoder eller kortnummer. Seriösa företag kontaktar inte kunder på detta sätt.
Sociala nätverk
På sociala medier tar vi ofta för givet att det är våra vänner vi pratar med, men har vi otur så kan det vara någon helt annan. Det är inte ovanligt att personer får sina konton på sociala medier kapade och att bedragaren sedan försöker lura deras vänner på svarskoder så att de kan logga in i Internettjänsten. Skulle en av dina vänner fråga dig om svarskoder eller kortnummer så är sannolikheten stor att det inte är din vän som ställer frågan.
Läs mer på Polisen.seÖppnas i nytt fönster
Ett virus eller en trojan är ett program som innehåller skadlig kod. Bedragaren vill via viruset eller trojanen stjäla personliga uppgifter från din dator, surfplatta eller mobil. Vissa trojaner gör så att bedragaren kan ta kontroll över din dator via internet, utan att du vet om det. Virus kan spridas via e-post när du får en bifogad fil skickad till dig.
Tänk på att:
Använd ett uppdaterat antivirusprogram. Öppna inte länkar och bifogade filer som du får via e-post eller sms om du inte vet vad de innehåller. Svara heller inte på meddelanden om avsändaren är okänd.
Var uppmärksam på om inloggningssidan till Handelsbankens Internettjänst ser annorlunda ut. Det kan vara ett tecken på att din dator är angripen och att du i själva verket hamnat på en annan sida än Handelsbankens.
Modifiera inte operativsystemet på din mobil genom att exempelvis genomföra en så kallad jailbreak, då du låser upp Apples mjukvaruspärrar och får tillgång till hela iOS-enhetens filsystem. Virus och trojaner kan följa med i de appar du sedan laddar ner.
