Säkerhet

Du hittar information om denna typ av bedrägerier på sidan Aktuella bedrägerier.

Aktuella bedrägerier

Du hittar information om dessa typ av bedrägerier på sidan Aktuella bedrägerier.

Aktuella bedrägerier

Annonsbedrägeri handlar om falska annonser på olika handelsplatser på nätet. Det kan ske i form av falsk försäljning av en dator, ett arbetsverktyg eller en bil där du luras att skicka pengarna i förskott eller som en handpenning. Efter att du har skickat pengarna går det inte längre att få kontakt med säljaren och någon vara levereras aldrig.

När du köper en vara på nätet, se till att du får varan och att den stämmer överens med utlovat innan du betalar. När du säljer en vara, kontrollera att pengarna verkligen förts över innan du lämnar ifrån dig varan. Använd Använd annonssajter som erbjuder tjänster för säkrare leveranser och betalningar.

Läs mer om säker handel på Polisens webbplats.

Polisen.se Öppnas i nytt fönster

En ID-kapning (identitetskapning) innebär att någon använder din identitet för att köpa varor, teckna abonnemang eller ta lån i ditt namn. Det kan se både i fysisk och elektronisk form, via till exempel ett falskt eller stulet pass, eller via ett BankID.

Tänk på att:

För att skydda din identitet är det viktigt att du bara lämnar ut ditt personnummer när det är absolut nödvändigt. Kontrollera alltid kreditupplysningar och fakturor så att det är krediter som du själv har tagit. Annars kontakta säljföretaget direkt. Använd en låsbar brevlåda hemma istället för en öppen brevlåda för att minska risken för brevstöld och ha alltid dina inloggningsuppgifter, så som kortläsare, inloggningskort och koder, under kontroll. Det är bara du själv som ska kunna använda tjänsterna.

Var även försiktig med vilken information du lägger ut på internet och sociala medier, särskilt om du är bortrest. Använd inte samma lösenord för till exempel sociala medier eller om du har flera mejladresser. På så sätt gör du det svårare för en bedragare att ta över alla dina konton.

Du hittar mer information på Polisen.se Öppnas i nytt fönster

Ditt kort eller dina kortuppgifter kan hamna i orätta händer på flera sätt. Det vanligaste är att uppgifterna stjäls i samband med att du handlar på nätet och på en hemsida som blivit kapad. Det kan även handla om att en person noterar din kod när du tar ut kontanter i en bankomat eller när du betalar med ditt kort. Därefter stjäl personen kortet och handlar för dina pengar. 

Genom så kallad skimming kan en bedragare kopiera informationen på kortets magnetremsa eller läsa av den inpräglade informationen på kortet när du använder ditt kort. Skimming kan ske på alla platser där man kan använda kort, som uttagsautomater, bensinstationer, i butiksterminaler och andra ställen som använder kortläsare. 

Tänk på att:

• Lämna inte ifrån dig ditt kort på restauranger eller på hotell, och kontrollera när du använder en betalterminal så att den inte ser konstig eller manipulerad ut.
  
• Stäng ditt kort för köp i utlandet och på internet när du inte använder det för den sortens köp.
  
• Logga ofta in och håll koll på dina kontoutdrag efter misstänkta transaktioner.
  

Fakturabedrägeri är ett samlingsbegrepp för ett krav på betalning för en vara eller tjänst som du aldrig beställt eller fått levererad. Du kan också luras till att teckna avtal genom brev och mejl som ser ut att komma från till exempel myndigheter.

Vad kan du göra om du fått en bluffaktura?

• Bestrid fakturan till företaget som ställt ut den. Se till att du tydligt kan påvisa datum och tid för bestridandet, till exempel via e-post, fax eller rekommenderat brev. Spara en kopia på det du skickat.
• Falska fakturor är försök till bedrägeri och bör anmälas till polisen.
• Får du påminnelse eller inkassobrev ska du bestrida dem på samma sätt. Motivera varför du bestrider och skicka med kopia på tidigare bestridande.

Du hittar mer information på Polisen.se Öppnas i nytt fönster

Virus och trojaner är program som innehåller skadlig kod. Bedragaren vill via viruset eller trojanen stjäla känsliga uppgifter från din dator, surfplatta eller mobil. Vissa trojaner gör så att bedragaren kan ta kontroll över din dator via internet, utan att du vet om det. Detta sprids oftast via mejl när du får en bifogad fil skickad till dig. 

Viktigt: 

• Använd ett uppdaterat antivirusprogram. Öppna inte länkar och bifogade filer som du får via mejl eller Sms om du inte vet vad de innehåller. Svara heller inte på meddelanden om avsändaren är okänd.
• Var uppmärksam på om inloggningssidan till Handelsbankens Internettjänst ser annorlunda ut. Det kan vara ett tecken på att din dator är angripen och att du i själva verket hamnat på en annan sida än bankens.
• Modifiera inte operativsystemet på din mobil genom att exempelvis genomföra en så kallad jailbreak, då du låser upp Apples mjukvaruspärrar och andra kan få tillgång till hela iOS-enhetens filsystem. Virus och trojaner kan följa med i de appar du sedan laddar ner.