Säkerhet

Mer om säkerhet och bedrägeri

• Bluffakturor

  Bluffaktura, eller fakturabedrägeri, är ett samlingsbegrepp för ett krav på betalning för en vara eller tjänst som du aldrig beställt eller fått levererad. Du kan också luras till att teckna avtal genom brev och mejl som ser ut att komma från myndigheter.
  

  Vad kan du göra om du fått en bluffaktura?

  • Bestrid fakturan genom att stryka ett streck över den och skriv "Bestrider betalningsansvar- ej beställt". Se till att du kan visa datum och tid, till exempel via e-post, fax eller rekommenderat brev. Spar kopia på det du skickat.
  • Falska fakturor är försök till bedrägeri och bör anmälas till polisen.
  • Får du påminnelse eller inkassobrev ska du bestrida dem på samma sätt. Motivera varför du bestrider och skicka med kopia på tidigare brev.
  • Om betalningskravet lämnas till Kronofogden får du ett brev därifrån. Bestrid även detta omgående, annars kan fordran bli fastställd som en skuld. Bifoga kopior på de brev du skickat.
    
  • Efter du bestridit till kronofogden företaget välja att driva ärendet vidare till tingsrätten. Det är då upp till företaget att bevisa att ni ingått ett avtal.

  Läs mer på Polisen.seÖppnas i nytt fönster

• Handla på internet

  När du handlar på internet kan du välja mellan flera betalningssätt. Handelsbanken tillhandahåller kortbetalning och direktbetalning.
  Handla på internet

  Tänk på att:
  Undersök först att det är en seriös aktör innan du handlar, exempelvis att företagets kontaktuppgifter finns på webbplatsen.

  Se upp för betaltjänster med extern part som mellanhand
  Ett relativt nytt sätt att betala är att använda en annan extern part som mellanhand (en så kallad Overlay Service Provider) mellan dig och banken. Mellanhanden utför betalningen i ditt namn. När du uppmanas att använda dina inloggningsuppgifter utför du inte bara betalningen, du ger också mellanhanden full insyn i din internetbank, utan att du kanske är medveten om det. 

  Handelsbanken har inte avtal med någon Overlay Service Provider eftersom vi anser att det innebär en risk för dig att lämna ut dina personliga koder. En oseriös aktör skulle kunna missbruka dem, men även en seriös aktör kan brista i att skydda dina uppgifter. Du som kund ansvarar för dina personliga koder och den ekonomiska skada det i värsta fall kan leda till ifall dina uppgifter kommer i orätta händer.

• Identitetskapning

  En identitetskapning innebär att någon använder din identitet för att köpa varor, teckna abonnemang eller ta lån i ditt namn.

  Tänk på att:
  För att skydda din identitet är det viktigt att du bara lämnar ut ditt personnummer när det är nödvändigt. Kontrollera alltid kreditupplysningar och fakturor så att det är krediter som du själv har tagit. Annars kontakta säljföretaget direkt. Använd en låsbar brevlåda istället för en öppen brevlåda för att minska risken för brevstöld.

  Var även försiktig med vilken information du lägger ut på internet och sociala medier, särskilt om du är bortrest. Använd inte samma lösenord för till exempel sociala medier och om du har flera e-postkonton. På så sätt gör du det svårare för en bedragare att ta över alla dina konton.

  Läs mer på Polisen.seÖppnas i nytt fönster

• Kortbedrägeri

  Ditt kort eller kortnummer kan hamna i orätta händer på flera sätt. Det kan handla om att en person noterar din kod när du tar ut kontanter i en bankomat eller när du betalar med ditt kort. Därefter stjäl personen kortet och kan tömma ditt konto.

  Genom så kallad skimning kan en bedragare kopiera informationen på kortets magnetremsa eller läsa av den inpräglade informationen på kortet när du använder ditt kort. Skimming kan ske på alla platser där man kan använda kort, som uttagsautomater, bensinstationer, i butiksterminaler och andra ställen som använder kortläsare. 

  Tänk på att:
  Lämna inte ifrån dig ditt kort på restauranger eller på hotell och kontrollera när du använder en betalterminal så att den inte ser konstig eller manipulerad ut.

  Läs mer på Polisen.seÖppnas i nytt fönster

• Phishing

  Phishing går ut på att en bedragare försöker "fiska" fram känslig information från dig via e-post, telefon eller sociala medier. 

  E-post
  Handlar vanligtvis om att någon skickar ett e-post till dig som ser ut att komma från exempelvis din bank. Bedragaren försöker sedan lura av dig uppgifter för inloggning till din internettjänst. Ingen bank begär sådana uppgifter av dig. Speciellt inte via e-post. 

  Telefon och sms
  Du blir kontaktad av någon som utger sig för att representera ett företag som du känner till. Det kan exempelvis handla om ett supportföretag som vill hjälpa dig med ett problem som de säger att du har på datorn, som virus. Fenomenet kallas falsk support. Med hjälp av samtalsteknik försöker de lura av dig lösenord, svarskoder eller kortnummer. Seriösa företag kontaktar inte kunder på detta sätt.

  Sociala nätverk
  På sociala medier tar vi ofta för givet att det är våra vänner vi pratar med, men har vi otur så kan det vara någon helt annan. Det är inte ovanligt att personer får sina konton på sociala medier kapade och att bedragaren sedan försöker lura deras vänner på svarskoder så att de kan logga in i Internettjänsten. Skulle en av dina vänner fråga dig om svarskoder eller kortnummer så är sannolikheten stor att det inte är din vän som ställer frågan. 

  Läs mer på Polisen.seÖppnas i nytt fönster
  

  Tänk på att:
  

  • Handelsbanken kommunicerar med dig via vår e-brevlåda här i Internettjänsten. Vi tar aldrig kontakt med dig på exempelvis telefon, för att be dig om konfidentiell information. All sådan information hanteras via personlig kontakt på ditt bankkontor.
  • Låt aldrig någon fjärrstyra din dator. Får du e-post i Handelsbankens namn med frågor om dina inloggningsuppgifter ska du inte svara på det eller klicka på länkar som kan finnas i meddelandet. 
  • Använd aldrig länkar till Handelsbanken som du får via e-post eller sms. Skriv istället hela adressen, det vill säga www.handelsbanken.se,  direkt i webbläsaren. 
  • Får du e-post i Handelsbankens namn med frågor om dina inloggningsuppgifter ska du inte svara på det eller klicka på länkar som kan finnas i meddelandet. Vidarebefordra istället mejlet i sin helhet till oss: reportphish@handelsbanken.se
• Virus och trojaner

  Ett virus eller en trojan är ett program som innehåller skadlig kod. Bedragaren vill via viruset eller trojanen stjäla personliga uppgifter från din dator, surfplatta eller mobil. Vissa trojaner gör så att bedragaren kan ta kontroll över din dator via internet, utan att du vet om det. Virus kan spridas via e-post när du får en bifogad fil skickad till dig. 

  Tänk på att:
  Använd ett uppdaterat antivirusprogram. Öppna inte länkar och bifogade filer som du får via e-post eller sms om du inte vet vad de innehåller. Svara heller inte på meddelanden om avsändaren är okänd.

  Var uppmärksam på om inloggningssidan till Handelsbankens Internettjänst ser annorlunda ut. Det kan vara ett tecken på att din dator är angripen och att du i själva verket hamnat på en annan sida än Handelsbankens.

  Modifiera inte operativsystemet på din mobil genom att exempelvis genomföra en så kallad jailbreak, då du låser upp Apples mjukvaruspärrar och får tillgång till hela iOS-enhetens filsystem. Virus och trojaner kan följa med i de appar du sedan laddar ner.

• Spärra obehörig adressändring
  Spärra obehörig adressändring är en e-tjänst hos Skatteverket som gör att du kan förhindra att någon obehörig ändrar din adress. Med hjälp av e-tjänsten väljer du att Skatteverket endast ska godkänna adressändringar som görs med e-legitimation, för att minska risken att någon använder dina personuppgifter för bedrägerier och id-kapning.
  
  Spärra obehörig adressändring hos SkatteverketÖppnas i nytt fönster