Anhörigbehörighet ger laglig rätt för närstående att hjälpa en vuxen person som själv inte längre kan ta hand om sina ekonomiska och personliga ärenden. Reglerna finns i föräldrabalken och innebär att en anhörig får hjälpa personen i enklare vardagliga situationer, utan beslut från domstol eller särskild fullmakt.
Vad säger lagen (föräldrabalken)?
Bestämmelserna om anhörigbehörighet infördes i föräldrabalken för att förenkla praktiska frågor när en person förlorar sin beslutsförmåga. Behörigheten är begränsad till enklare och löpande ärenden – såsom att betala räkningar eller göra utlägg för inköp.
När börjar den gälla?
Behörigheten börjar gälla när en person inte längre kan fatta informerade beslut, till exempel på grund av sjukdom. Det krävs inget formellt beslut. Däremot ska det vara tydligt att personen inte kan hantera sina egna ärenden.
Skillnad mot framtidsfullmakt
En viktig skillnad mellan anhörigbehörighet och framtidsfullmakt är att en framtidsfullmakt upprättas i förväg av personen själv, medan anhörigbehörighet träder in när behov uppstår. En framtidsfullmakt kan också vara mer omfattande och ge större frihet att agera, medan anhörigbehörigheten är begränsad till enklare och vardagliga situationer. För mer omfattande beslut kan det istället behövas en god man eller förvaltare.
Vanliga situationer
Anhörigbehörighet kan bli aktuell när en person förlorat förmågan att fatta informerade beslut, till exempel vid:
- stroke eller annan sjukdom
- demenssjukdom där förmågan successivt försämras
- svår psykisk ohälsa
- olyckor som leder till kognitiv nedsättning
Anhörigbehörighet – så gör du:
För att kunna hjälpa en närstående att betala räkningar eller sköta andra ärenden i den dagliga ekonomin, behöver du besöka ett bankkontor.
Ta med dig familjebevis från Skatteverket Opens in a new window till besöket, för att styrka att du är närmast anhörig.
