Ny lagstiftning gör att ett antal nya nyckeltal nu är obligatoriska i en bostadsrättsförenings årsredovisning. Nyckeltalen gör det enklare att granska ekonomin och att jämföra mellan olika föreningar inför ett lägenhetsköp till exempel. Dessutom syftar förändringen till bättre ordning och reda då nyckeltalen innehåller information som styrelsen kan lära av.
– Många bostadsrättsföreningar har dålig koll på sin ekonomi och förhoppningen är att det nu ska förbättras, säger Gunilla Litzull, som är styrelserådgivare på organisationen Bostadsrätterna.
Lag på 7 nyckeltal i årsredovisningen:
Räntekänsligheten
Detta nyckeltal anger hur mycket en förening måste om räntan stiger med 1 procentenhet, och räknas ut genom att dela föreningens skuld med årsavgifterna. Är räntekänsligheten 15 procent behöver avgiften höjas med 15 procent om räntan stiger 1 procentenhet. Om föreningen kan täcka en ränteökning exempelvis genom intäkter från hyreslokaler, kan höjningen dock bli mindre.
– Du måste alltid titta på helheten, men när räntekänsligheten är hög blir det extra viktigt att granska ekonomin, säger Gunilla Litzull.Skuldsättning per kvadratmeter
Nyckeltalet visar hur stor skuld föreningen har per kvadratmeter, utslaget på hela ytan. Det innebär att även hyreslokaler räknas med.Skuldsättning per kvadratmeter upplåten med bostadsrätt
Detta nyckeltal delar upp skulden på antal kvadratmeter som hör till bostadsrätterna. Det är det tal du vanligen använder för att jämföra mellan olika föreningar.
Gunilla Litzull på Bostadsrätterna, anser att en skuldsättning på mer än 10 000 kronor, är hög och att 15 000 kronor per kvadratmeter är mycket högt.
– Det är viktigt att föreningen har en plan för att amortera ner sina skulder, säger Gunilla Litzull.Sparande per kvadratmeter
Visar föreningens sparande utslaget på antalet kvadratmeter total yta. Att sparandet är tillräckligt högt är viktigt för att ha utrymme för framtida renoveringar. Sparandet bör ligga på cirka 200–300 kronor per kvadratmeter om föreningens ekonomi är god. Att är ett vanligt sätt att spara.Energikostnad per kvadratmeter
När du räknar ut per kvadratmeter i föreningen ska du ta föreningens värme-, vatten- och elkostnad och dela med föreningens totala kvadratmeter. Värdet bör ligga mellan 200 – 250 kr/kvadratmeter. Är det så att föreningen saknar någon av dessa, exempelvis värme så bör du lägga till en kommentar så skapar det förståelse till varför talet avviker.
– Ju mer nyckeltalen fylls på årligen, ju mer kan föreningen jämföra sig med andra föreningar, säger Gunilla Litzull.Årsavgiften per kvadratmeter upplåten med bostadsrätt
Detta nyckeltal gör det enkelt att jämföra årsavgifter mellan olika föreningar. En låg årsavgift är positivt om det beror på att föreningen har en låg skuldsättning eller höga intäkter från lokaler. Har föreningen däremot en låg avgift på grund av lågt sparande kan det vara negativt på sikt, eftersom en stor avgiftshöjning kan krävas den dag större renoveringar ska genomföras.Årsavgifternas andel i procent av totala rörelseintäkter
Detta nyckeltal visar hur stor andel av föreningens intäkter som består av årsavgifter från medlemmarna. Om föreningen får en stor andel av intäkterna från lokalhyror är det positivt, men det innebär också en sårbarhet.
– Under pandemin såg vi att många föreningar förlorade lokalhyresgäster när företag sade upp avtalen eller inte kunde betala, säger Gunilla Litzull.
Kassaflödet nu obligatoriskt
En annan uppgift som blivit obligatorisk i årsredovisningen är kassaflödesanalysen. Den visar pengar in och pengar ut under året. Ett underskott behöver inte vara negativt om det beror på en planerad renovering. Sådant bör framgå i verksamhetsberättelsen, där styrelsen kan förklara vad som hänt under året.
Är kassaflödet negativt utan att något underhåll har gjorts är det ett tecken på att föreningen inte kan betala den löpande driften.
– Då är det fara å färde. I det läget måste styrelsen agera och antingen höja avgiften eller ta in ett kapitaltillskott från medlemmarna, säger Gunilla Litzull.
"Många föreningar har dålig koll på sin ekonomi och förhoppningen är att det nu ska förbättras"
Gunilla Litzull, rådgivare på organisationen Bostadsrätterna.
