Senast uppdaterad 27 mars 2026.
Källor: Macrobond och Handelsbanken.
Samtliga räntor avser snitträntor.
Vår bedömning är att Riksbanken kommer låta styrräntan vara oförändrad vid 1,75 procent i år. Inflationen är nu lägre än Riksbankens inflationsmål på 2 procent, där den faktiska inflationen förväntas sjunka tydligt under inflationsmålet under året till följd av regeringens aviserade sänkning av livsmedelsmomsen. Samtidigt har nya inflationshot blossat upp i spåren av kriget i Mellanöstern och bidragit till en kraftig uppgång i marknadsräntor. Riksbanken signalerade vid räntebeskedet i mars att man är vaksam på risker åt båda håll.
Vår prognos är att inflationsoron gradvis lägger sig och att Riksbankens nästa drag är en räntehöjning nästa år, efter mer tydliga tecken på att läget på arbetsmarknaden förbättrats.
Vi räknar därför med att Riksbanken höjer styrräntan två gånger under 2027 till 2,25 procent. När det gäller längre marknadsräntor som påverkar bundna bolån, ser vi framför oss att de först sjunker lite efter den senaste uppgången, men sedan börjar stiga svagt igen. Det innebär att bundna bolåneräntor också kan stiga något.
Riksbankens kommande räntebesked och Handelsbankens prognos på styrräntan
Uppdaterat 27 mars 2026
De senaste månaderna har marknadsräntorna stigit markant. Hur påverkas marknadsräntorna av det osäkra omvärldsläget – och vad betyder det för bolåneräntorna? Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman svarar på tre aktuella frågor just nu.
Varför har marknadsräntor och Stibor stigit så mycket den senaste tiden – och vad avgör om och när de börjar falla igen?
Uppgången i räntor på senaste tiden beror inte på att Riksbanken eller andra centralbanker höjt räntan utan på att marknaden förväntar sig att de kommer att höja räntan senare i år. Skulle oljepriset falla tillbaka igen, om till exempel mer olja kommer ut på marknaden, så kommer marknadsräntor också falla tillbaka eftersom risken för stigande inflation då minskar och därmed risken för att centralbankerna behöver höja sina styrräntor.
Hur påverkas Stibor och marknadsräntor av omvärldsläget, som inflation, geopolitik och centralbankernas agerande?
Riksbanken, och andra centralbanker, har till uppgift att hålla inflationen låg och stabil runt ett inflationsmål på 2 procent. Om som nu oljepriser stiger kraftigt påverkar det inflationen direkt genom ökade bränslepriser men också indirekt via till exempel fraktkostnader. Om oljepriserna ligger högt länge ökar risken att även andra priser stiger snabbare och i förlängningen att löntagare vill ha kompensation.
För att minska risker för att inflationen ska ta fart kan då centralbankerna behöva höja räntan. I nuläget säger Riksbanken och de flesta centralbanker att de avvaktar och inte rör räntan men följer noga vad som händer.
Hur hänger marknadsräntor och Stibor ihop med de bolåneräntor som hushållen möter?
Stibor är namnet på en svensk interbankränta som ofta nämns i nyhetsrapporteringen. Det är den ränta som svenska banker tar när de lånar ut pengar till varandra utan säkerhet på upp till 3 månaders löptid. Stibor fungerar också som en referensränta för vidare utlåning som ofta prissätts som Stibor plus x räntepunkter. Riksbanken styr de allra kortaste räntorna och påverkar därmed Stibor och marknadsräntor inklusive bolån.
Om Riksbanken förväntas höja räntan kommer Stibor med 3 månaders löptid att stiga, och därmed också korta marknadsräntor. Förväntningar på den framtida styrräntan kommer också påverka längre räntor om till exempel räntan förväntas ligger högre även på sikt. Även omvärldens räntor kan påverka svenska räntor, dels genom att det ofta är gemensamma händelser som påverkar centralbankerna, dels genom att banker även har finansiering i utländska räntor.
Kostnaden för rörliga boräntor ser i nuläget ut att vara lägre än för bundna bolåneräntor. Grafen illustrerar vår prognos för den genomsnittliga fasta bolåneräntan på respektive löptid, jämfört med genomsnittet, enligt vår prognos, för en rörlig ränta för motsvarande period. Den illustrerar att det nu, givet vår prognos på Riksbankens styrränta, är kostnadsmässigt mer förmånligt med rörliga bolåneräntor jämfört med bundna.
En viktig anledning till skillnaden handlar om hur man ser på risk. En bunden ränta kan fungera som en slags försäkring – den skyddar dig om inflationen skulle börja stiga igen och Riksbanken därmed tvingas höja räntan.
Sammantaget är vår bedömning att osäkerheten kopplad till konjunkturprognosen och inflationsutsikterna har ökat under inledningen av 2026.
För närvarande framstår rörliga boräntor som ett mer kostnadseffektivt val än bundna. Men att binda räntan kan ses som en försäkring om bolåneräntorna vänder uppåt framöver. Valet av bindningstid för bolån är individuellt och det som passar någon annan kanske inte passar just din ekonomiska situation eller riskprofil. Kontakta gärna en av våra rådgivare om du vill diskutera hur du kan lägga upp ditt bolån.
Bostadsmarknaden har börjat året något svagare än väntat. Både bostadspriser och antal sålda bostäder har utvecklats ungefär som vanligt för säsongen, utan någon tydlig uppgång.
Hushållens ekonomi väntas bli bättre under året, men början av året har påverkats av det kalla vädret som lett till högre elpriser. Samtidigt väntas de lättade bolånekraven från 1 april bidra till ökad aktivitet och gradvis högre bostadspriser. Hushållens bolån löper i huvudsak till rörlig ränta vilket innebär att hushållens räntekostnader enligt vår prognos förblir nära oförändrade 2026.
Sammantaget bedömer vi att bostadsmarknaden gradvis ljusnar och att bostadspriserna vänder upp under året, med stöd av minskad ekonomisk osäkerhet, politiska stimulanser och lättnader i bolånekraven.
Från och med 1 april gäller nya regler kring bolånetak och amorteringskrav. Bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde vid köp av en ny bostad, samtidigt som det sänks till 80 procent vid utökande av befintligt bolån. Dessutom tas det skärpta amorteringskravet, som idag innebär 1 procent ytterligare amorteringskrav på lån som överstiger 4,5 gånger av bruttoinkomsten, bort. Dessa regelförändringar tillåter hushållen att, i genomsnitt, ta större lån och bör bidra till högre bostadspriser.
Vår prognos är att bostadspriserna stiger med 4-5 procent under loppet av 2026 och med cirka 6 procent under 2027, varav ca 2 procent per år antas vara till följd av lättnaderna i bolånekraven. Det är även troligt att de förändrade reglerna leder till tillfälliga effekter i aktiviteten och eventuellt även i bostadspriserna, då en del spekulanter kan ha valt att vänta in de nya reglerna för att kunna belåna sig högre, och säljare i förhoppning om att sälja till högre pris. Samtidigt kan en del köpare ha velat passa på innan på förväntningar om stigande priser. I februari såg priserna på bostadsrätter i Stockholm ut att utvecklas starkare än i övriga landet, vilket skulle kunna vara ett tecken på en sådan effekt, även om det är svårt att bedöma utifrån en enskild månad.
Riskerna för prognosen är främst på nedsidan. Detta beror på svagare konjunktursignaler i början av året och stigande energipriser, som kan öka hushållens oro för ökad inflation – trots planerade momssänkningar på livsmedel och en i övrigt måttlig inflationstakt. Om de nuvarande höga oljepriserna skulle bestå under hela året kan vi komma att få se både lägre tillväxt, högre inflation, stigande räntor och svagare bostadsmarknad.
Uppdaterad 19 mars 2026.
Källor: Macrobond, Valueguard och Handelsbanken
Anm.: Prisutveckling under respektive år, dvs pris i december jämfört med december året innan.
Prognosen är framtagen av Christina Nyman, Chef Ekonomisk Analys och Chefsekonom samt Helena Bornevall, Stf chef Ekonomisk analys och seniorekonom, Sverige.
På vår webbplats för makroanalys hittar du fler intressanta analyser.
Få Boränteprognosen direkt till din inbox. Skickas ut cirka 8 gånger per år, i samband med Riksbankens räntebesked.
Behandling av personuppgifter
Lämnade personuppgifter används endast till utskick av Boränteprognosen.
Vår bedömning är att Riksbanken kommer låta styrräntan vara oförändrad vid 1,75 procent i år. De rörliga bolåneräntorna väntas ligga ungefär där de är nu under året, runt 2,6 procent i snitt, men under 2027 kan räntorna börja stiga något. För bundna räntor räknar vi med en svag uppgång under 2026-2027.
Vi räknar med att de rörliga bolåneräntorna väntas ligga ungefär där de är nu även för resten av året, alltså runt 2,6 procent i snitt, men under 2027 kan räntorna börja stiga något.
Kostnaden för rörliga boräntor ser återigen ut att vara lägre än för bundna, enligt vår prognos. Valet om bindningstid handlar främst om din syn på risk. Har du till exempel lägre marginaler och lätt påverkas av en räntehöjning, eller av andra anledningar vill ha koll på dina ränteutgifter en tid framöver är det är det en trygghet att binda räntan. Läs mer om att välja bunden eller rörlig ränta.
Exempel räknat på prognostiserade snitträntor (21 januari 2026):
Vid val av bindningstid 3 mån:
För ett bolån på 2 000 000 kronor och månatlig betalning med en ränta på 2,6 % utan amortering skulle beräknad genomsnittlig kostnad per månad bli 4 333 kronor.
Vid val av bindningstid 3 år:
För ett bolån på 2 000 000 kronor och månatlig betalning med en ränta på 3,1 % utan amortering skulle beräknad genomsnittlig kostnad per månad under 2 år bli 5 167 kronor.
Läs mer om skillnaden mellan rörlig och bunden ränta. Få även tips om hur du kan tänka när du ska välja bindningstid.
Faktorer som inflation, konjunkturutveckling, marknadsräntor och Riksbankens räntebesked påverkar bolåneräntorna.
Nästa räntebesked från Riksbanken väntas den 7 maj 2026.
Vår prognos är att bostadspriserna stiger med ca 6 procent per år 2026-2027 och ca 3,7 procent för år 2028. Detta med stöd av minskad ekonomisk osäkerhet, nya politiska stimulanser och aviserade lättnader i amorteringskravet.
Den här prognosen är en publikation från Handelsbanken. Prognosen är framtagen av Christina Nyman, Chef Ekonomisk Analys och Chefsekonom samt Helena Bornevall, Stf chef Ekonomisk analys och seniorekonom, Sverige. Den är baserad på källor som bedöms som tillförlitliga men de framåtblickande bedömningarna som görs av prognosförfattarna eller refereras till är förknippade med prognososäkerhet. Prognosen är inte avsedd att utgöra det enda underlaget vid enskilda beslut om bostadsköp, bolån eller räntebindningstid. Handelsbanken påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt förlust till följd av beslut grundade på denna prognos.
Varje människa är unik, även när det gäller ekonomi och boende. Hos oss får du ett bolån med individuell ränta, personlig rådgivning och trygga förmåner.