Varför är det viktigt att göra en studentbudget?

För att få koll på vilka inkomster och utgifter du har, och om det finns några kostnader du skulle kunna spara in på.

Hur gör du en studentbudget?

Skriv ner och summera alla inkomster du har (lön, studiemedel, bidrag). Skriv också ner och summera alla utgifter du har. Om dina kostnader överstiger inkomsterna måste du se över var du kan minska dina utgifter. Det är viktigt att du planerar in ett sparande för att ha en buffert ifall något oförutsett händer.

Vad är skillnaden på fasta och rörliga kostnader?

Fasta kostnader är de som uppstår med ungefär samma belopp varje månad och som du inte kan påverka i någon större utsträckning. Några exempel på fasta kostnader är boende, mat och försäkringar. Rörliga kostnaderna innefattar sådant som inte är nödvändigt, men som du ändå väljer att lägga pengar på. Till exempel kläder, nöjen och resor.

En ung kille som står och tittar i ett kylskåp.

Så skapar du en hållbar studentbudget

Livet som student är ofta knapert, men med en budget räcker pengarna längre. Här ger vi praktiska tips och visar hur en studentbudget kan se ut.

Så gör du en budget som student

1. Få koll på dina inkomster

Börja med att se över vilka inkomster du har varje månad. Det kan till exempel vara lön, studiemedel (bidrag + lån), bostadsbidrag, eventuella andra typer av bidrag, ersättningar och försäkringar.

Räkna bara med de inkomster du med säkerhet vet att du kommer ha varje månad efter skatt.

2. Få koll på dina utgifter

Nu är det dags att uppskatta dina utgifter. Dela upp dem i fasta och rörliga kostnader. De fasta kostnaderna är samma varje månad, såsom boende och försäkringar.

De rörliga är sådana som du kan påverka genom att göra aktiva val i din vardag som att avstå från. Till exempel kläder, nöjen och resor.

Logga in i internetbanken eller appen och kolla in din betalningshistorik om du har svårt att komma ihåg vad du lägger pengar på.

3. Går din budget ihop?

Nu är det dags att summera och dra ifrån. Hur mycket blir det kvar? Går din budget ihop?

Om dina kostnader överstiger dina inkomster behöver du se över var du kan minska dina kostnader och utgifter. Oftast är det enklare att minska utgifter än att öka inkomsterna. Om du får pengar över gäller det att ta hand om överskottet på ett bra sätt, till exempel genom att spara.

Bra riktmärken för en balanserad privatekonomi kan vara att de fasta kostnaderna inte överstiger 50 procent av din disponibla inkomst. Och att de rörliga kostnaderna inte överstiger mer än 40 procent av pengarna du har att röra dig med varje månad.

Fördelar med en studentbudget

Du får koll på vilka inkomster och utgifter du har, och om det finns några kostnader du skulle kunna spara in på.
Du kan försäkra dig om att du inte lever över dina tillgångar.
Du får hjälp att fatta aktiva beslut om var och hur dina pengar ska spenderas.
En budget skapar trygghet och struktur för ditt sparande.

Planera ditt sparande

Genom att spara bygger du upp din ekonomi på längre sikt, men det är inte alltid enkelt. Det handlar om att både ha råd och att prioritera rätt. Vissa månader kanske det inte finns utrymme att lägga undan en enda krona, medan det en annan månad kan finnas flera hundralappar över.

Ett tips är att ha två olika slags besparingar. Ett kortsiktigt för att ha råd med oväntade utgifter, en buffert, och ett långsiktigt för planerade utgifter.

När du kartlägger dina vardagliga utgifter med en budget kan du prioritera hur mycket du kan lägga undan. Vilka fasta kostnader har du? Vilka rörliga kostnader kan du spara in på? Kan du öka inkomsterna?

Exempel på studentbudget

Här har vi satt ihop en budget med inkomster och utgifter för att illustrera hur en månad kan se ut för dig som student.

Inkomster:

Studiebidrag: 3 988 kr
Studielån: 9 168 kr
Bostadsbidrag: 0 kr
Lön efter skatt: 0 kr
Övriga inkomster: 0 kr
Totalt: 13 156 kr

Utgifter:

Boende: 4 610 kr
Försäkring: 90 kr
Mat: 4 000 kr
Kläder: 800 kr
Studiematerial: 600 kr
Transport: 0 kr
Hygien/hälsa: 680 kr
Fritid/träning: 620 kr
Medier/mobil: 750 kr
Sparande: 500 kr
Totalt: 12 650 kr

Summa:

Inkomster: 13 156 kr
Utgifter inkl. sparande: 12 650 kr
Kvar till nöjen och övrigt: 506 kr

Tips för att få pengarna att räcka längre som student

Tips på hur du kan öka inkomsterna

Ansök om studiebidrag och studielån hos CSN.
Jobba extra under studietiden. Det är ett bra sätt att både få arbetslivserfarenhet och för att dryga ut studiemedlet. Men tänk på att ha en balans mellan arbete och studier, dels för att orka med dina studier men även för att din inkomst inte får överstiga det så kallade fribeloppet.
Ansök om jämkning. Jobbar du extra under exempelvis sommar- och julledigheten kan du ansöka om skattejämkning, alltså att få betala mindre skatt.
Sök bostadsbidrag. Om du studerar och är under 29 år kan du ha rätt till bostadsbidrag. Hur stort bidrag du har rätt till beror på en rad olika faktorer. Det är Försäkringskassan som beslutar utifrån din situation.
Undersök möjlighet till bidrag och stipendier. Det finns allt ifrån ämnesspecifika stipendier till allmänna stipendieprogram för studenter. Hos Länsstyrelsen kan du söka bland alla stiftelser i Sverige som ger ut stipendier, och se om något passar dig. Utbildningsstipendier är dessutom skattefria.
Sälj saker du inte längre använder eller behöver.

Tips på hur du kan minska utgifterna

Köp begagnad kurslitteratur som kan vara en stor utgiftspost eller se efter om du kan låna böckerna på biblioteket eller av någon kompis.
Utforska prisvärda boendealternativ. Att dela boende med andra studenter kan sänka dina boendekostnader rejält. Studentrum i korridor eller studentlägenhet är prisvärt, särskilt de som har två hyresfria månader under sommaren.
Få ner kostnaderna för fritidsaktiviteter. Istället för aktiviteter som kostar pengar, kan du föreslå en picknick och femkamp i en park.
Laga mat hemma, planera din matvecka och gör matlådor. Du kan spara in mycket pengar genom att veckohandla, leta efter extrapriser och laga större grytor eller annan mat som går bra att frysa in.
Håll utkik efter medlemsrabatter och studenterbjudanden.
Köp begagnade möbler och handla kläder på second hand. Det är dessutom bättre för miljön.
Gå och cykla istället för att åka kommunalt.
Se över dina abonnemang, medlemskap och streamingtjänster. Vad behöver du? Vad kan du avstå ifrån? Kan du hitta billigare alternativ?

För att få koll på vilka inkomster och utgifter du har, och om det finns några kostnader du skulle kunna spara in på.
Skriv ner och summera alla inkomster du har (lön, studiemedel, bidrag). Skriv också ner och summera alla utgifter du har. Om dina kostnader överstiger inkomsterna måste du se över var du kan minska dina utgifter. Det är viktigt att du planerar in ett sparande för att ha en buffert ifall något oförutsett händer.
Fasta kostnader är de som uppstår med ungefär samma belopp varje månad och som du inte kan påverka i någon större utsträckning. Några exempel på fasta kostnader är boende, mat och försäkringar.

Rörliga kostnaderna innefattar sådant som inte är nödvändigt, men som du ändå väljer att lägga pengar på. Till exempel kläder, nöjen och resor.