Många tror att en nära anhörig automatiskt kan ta över när någon blir sjuk och inte längre kan fatta egna beslut. Det stämmer bara till viss del. För större ekonomiska beslut, som investeringar eller förändringar i sparandet, räcker anhörigbehörigheten inte till.
Ett exempel är om den som blivit sjuk äger aktier och får erbjudande om att delta i en nyemission. För att utnyttja eller sälja teckningsrätterna måste aktieägaren själv, eller någon som har rätt att företräda personen, agera. Annars kan värdet av teckningsrätterna gå förlorat, samtidigt som ägarandelen späds ut.
Anhörigbehörighet
En nära anhörig kan alltså sköta vissa ekonomiska ärenden utan fullmakt eller domstolsbeslut. Det följer av reglerna i föräldrabalken. Anhörigbehörighet kan vara ett viktigt stöd, men den är inte tillräcklig i alla situationer. Behörigheten gäller bara nära anhöriga, i tur och ordning make eller maka, sambo, barn, barnbarn, föräldrar, syskon och syskonbarn. Finns det flera personer i samma grupp, till exempel flera barn, måste de fatta besluten tillsammans.
Framtidsfullmakt
Om du vill att någon ska kunna hjälpa till även med större ekonomiska frågor är det bäst att planera i förväg. En framtidsfullmakt kan ge ett större handlingsutrymme. I en sådan kan du själv bestämma vem eller vilka som ska företräda dig om du inte längre kan fatta egna beslut – ungefär som att utse din egen ”gode man”. Du kan utse en eller flera personer och bestämma om de ska agera i turordning, tillsammans eller var för sig. Om du saknar en framtidsfullmakt och behöver mer hjälp än anhörigbehörigheten ger, kan tingsrätten i vissa fall utse en god man.
