Oljeprisets utveckling – så påverkas din ekonomi

– Det beror på. Då inflationen är låg har Riksbanken god tid på sig att avvakta utvecklingen i Mellanöstern. Vi räknar mer att oljepriset faller tillbaka och därför är vår prognos att Riksbanken ligger still med räntan i år. Först när ekonomin är starkare och inflationen högre nästa år väntas Riksbanken sakta börja höja sin styrränta. Det betyder att bolåneräntorna ligger relativt stilla i år och sedan stiger svagt de kommande åren.

– Just nu är det inte kris i svensk ekonomi. Hushållen har inte fått det sämre, tvärtom ökar inkomsterna i år mer än vanligt. För medel- och höginkomsttagare med arbetsinkomster räknar vi med att köpkraften i år stärks med omkring 3 000-4 000 kronor i månaden. Men inflations- och ränteoro gör att vi trots det ser en paus i återhämtningen i den svenska ekonomin under första halvåret och en avvaktande arbetsmarknad. Vi tror dock att bostadspriserna stiger med stöd av lättade bolånekrav. Under andra halvåret finns goda förutsättningar för en starkare återhämtning i ekonomin, givet att konflikten i Mellanöstern trappas ner. 

– Även om många får en bättre ekonomi i år kan det skilja mycket hur olika hushåll påverkas. Utöver bensin och diesel har flygresor blivit dyrare, och regeringen har varnat för att det kan bli brist på flygbränsle, främst till destinationer utanför Europa. Matpriserna i Sverige har å andra sidan fallit, till följd av den halverade matmomsen och global överproduktion av mjölkprodukter, och vi konsumerar mer mat än bensin och diesel. Det betyder att vår köpkraft ökar trots kriget. Men det finns en risk att även matpriser stiger mer framöver beroende på hur utdragen konflikten i Mellanöstern blir.

– Regeringen har sänkt skatten på bensin och diesel från den 1 maj och fem månader framåt. Fler skattesänkningar på bränsle planeras från den 1 juli till sista november. Hushåll ska få mer i elstöd och man har också nämnt utökade stöd till jordbruket, flyget och kollektivtrafiken. Allt finansieras med ökade lån. 

– Det finns risker med att på konstgjord väg hålla nere bränslepriserna. Om vi och andra länder använder mer bränsle än vi annars skulle gjort kan det leda till att bränslebristen ökar. Dessutom finns det en risk att hushåll och företag inte ser att de själva behöver ha buffertar för oväntade händelser om man förväntar sig att regeringen kommer att hjälpa till. Lånefinansierade stimulanser kan också betyda att Riksbanken behöver höja räntan mer när hushållen får mer pengar i plånboken, för att motverka risken att inflationen stiger längre fram.

– Då riskerar oljepriset att stiga än mer och de indirekta effekterna, via bland annat högre transport- och livsmedelspriser, blir ännu större. I ett sådant läge räknar vi med att Riksbanken kan behöva höja räntan tidigare, redan i år. Det skulle leda till högre inflation som urholkar hushållens köpkraft och att de drabbas av stigande räntor. Då kan arbetslösheten stiga och den väntade uppgången i bostadspriserna uteblir. Men med framsteg i förhandlingarna och nytt hopp om fred har risken för stigande inflation och räntor minskat.

- Oljepriset har fallit snabbt efter nya fredsförhoppningar, men det är fortfarande ett bräckligt läge. Vi gör inga egna prognoser utan utgår från marknadens prissättning på framtida leveranser av olja. I de prognoser vi har för ekonomin och inflationen har vi antagit att oljepriset ligger runt 80 dollar i slutet av 2026, och därefter fortsätter falla nästa år.