Oljeprisets utveckling – så påverkas din ekonomi

– Det beror på. Enligt vår bedömning ger den låga inflationen Riksbanken utrymme att avvakta lite till med att höja räntan, men de högre energipriserna och en gradvis stigande underliggande inflation talar för att en räntehöjning närmar sig. För att inflationen inte ska bli för hög när aktiviteten i den svenska ekonomin ökar, räknar vi med att Riksbanken höjer styrräntan långsamt från dagens 1,75 procent till 2,0 procent i december i år och 2,25 procent i juni 2027. Den senaste tidens starkare tillväxt ökar risken för att störningarna i Hormuzsundet sprider sig från energipriserna och leder till prisuppgångar även i andra delar av ekonomin. Å andra sidan är arbetslösheten fortsatt hög och inflationstrycket från lönerna är lågt. Riksbanken kan därför fortsätta att stötta ekonomin tills det finns tydligare tecken på att arbetsmarknaden tar fart.

– Hushållen har, trots stigande energi- och drivmedelspriser, inte fått det sämre i år – tvärtom ökar inkomsterna mer än vanligt. Men även om de flesta har fått stärkt köpkraft när inflationen fallit tillbaka och inkomstutsikterna ljusnat, är skillnaderna i framtidstro ovanligt stora. Höginkomsttagare ser relativt positivt på sin ekonomi, medan låginkomsttagare är betydligt mer pessimistiska. Liknande skillnader syns även mellan äldre och yngre. Vår bedömning är att dessa skillnader bör minska i takt med att arbetsmarknaden förbättras framöver.

– Regeringen sänkte skatten på bensin och diesel från den 1 maj och fem månader framåt. Dessutom sänktes koldioxidskatten på bensin och diesel med 2 kronor och 40 öre per liter under perioden 1 juli–30 november, vilket har bidragit till lägre priser vid pump. Regeringen har även gett ytterligare elstöd till hushållen och tillfälligt halverat biljettpriserna i kollektivtrafiken.

– Det finns risker med att hålla nere bränslepriserna på konstgjord väg. Om vi och andra länder använder mer bränsle än vi annars skulle ha gjort, kan det leda till att bränslebristen förvärras. Dessutom finns en risk att hushåll och företag inte inser att de själva behöver ha buffertar, om de förväntar sig att regeringen alltid hjälper till. Lånefinansierade stöd kan också leda till att Riksbanken behöver höja räntan mer när hushållen får mer pengar i plånboken, för att motverka att inflationen stiger längre fram.

– Då riskerar oljepriset att stiga ännu mer och de indirekta effekterna, bland annat genom högre transport- och matpriser, blir ännu större. I ett sådant läge räknar vi med att Riksbanken kan behöva höja räntan ytterligare. Det skulle ge högre inflation och boräntor som urholkar hushållens köpkraft och tynger bostadsmarknaden. Det talar för en betydligt sämre utveckling på arbetsmarknaden än vad vi ser i vår prognos.

– Vi gör inga egna prognoser på oljepriset, utan utgår från marknadens prissättning på framtida leveranser av olja. Den pekar på en gradvis nedgång i oljepriset framöver, vilket enligt vår bedömning rimmar med att transporterna genom Hormuzsundet ökar betydligt från dagens nivåer, även om sundet inte öppnas fullt ut.