Medverkande:
Christina Nyman,
Chefsekonom Handelsbanken
Christian Kopfer,
Råvaruanalytiker Handelsbanken
Mikael Forssén
Sparstrateg Handelsbanken
På marknadsinformation och analys kan du hitta mer information.
Christina Nyman,
Chefsekonom Handelsbanken
Christian Kopfer,
Råvaruanalytiker Handelsbanken
Mikael Forssén
Sparstrateg Handelsbanken
På marknadsinformation och analys kan du hitta mer information.
– Det här speglar oron för att transporter genom Hormuzsundet störs eller stoppas helt – en mycket viktig passage där ungefär en femtedel av världens olja och flytande gas passerar. Om läget lugnar sig kommer priserna minska igen, men om osäkerheten drar ut på tiden eller om läget eskalerar ytterligare kan prisnivån stiga betydligt även från de här nivåerna, förklarar Christian Kopfer, råvaruanalytiker Handelsbanken.
– På kort sikt kan det innebära dyrare drivmedel och något högre priser på varor och tjänster som påverkas av frakt- och energikostnader. Det brukar märkas först vid pumpen och därefter i andra led, fortsätter han.
– De rörelser vi sett hittills bedöms få små effekter på inflationen. Det handlar om några tiondelar. Vi räknar med att inflationen kommer sjunka tydligt i april då matmomsen halveras och att den effekten klart dominerar över en uppgång i olje- och energipriser, säger Christina Nyman.
– Ja. OPEC+ har meddelat att produktionen höjs i april för att dämpa oron och kompensera för riskerna kopplade till Iran. Därutöver kan en del av oljan som transporteras genom Hormuzsundet ledas om till Röda havet eller Omanviken via pipelines. Samtidigt är tiden en viktig faktor: om trafiken genom Hormuz gradvis återgår kan riskpremien minska snabbt. Men osäkerheten är fortfarande stor, och det är oklart hur mycket av den extra produktionen som faktiskt når marknaden tillräckligt snabbt för att balansera eventuella störningar, förklarar Christian.
– På kort sikt kan priset vid pumpen fortsätta svänga en del. På några veckors sikt kan pristoppen dämpas om flödena normaliseras och mer olja når ut på marknaden. Men om osäkerheten dröjer kvar ökar riskerna både för högre priser och för en mer utdragen påverkan på ekonomin, fortsätter han.
– I nuläget ser vi inte att återhämtningen i svensk ekonomi hotas, även om riskerna har ökat. Det som förväntas lyfta konjunkturen i år är framförallt den inhemska ekonomin. Hushållen får betydligt mer pengar i plånboken i år och satsningar på försvar och infrastruktur bidrar också till starkare konjunktur. Den främsta risken skulle vara kraftigt stigande olje- och energipriser, betydligt mer än vi sett hittills, säger Christina Nyman, Chefsekonom Handelsbanken.
– Nedgångar i aktiemarknaden är både svåra att förutsäga och att skydda sig emot. Det viktiga är att ha en robust sparstrategi som tål kortsiktiga nedgångar. Pengar som kommer att behöva användas inom något år eller två tycker jag inte ska vara investerade i aktier överhuvudtaget. Och med pengar som man har en mer långsiktig tanke med, såsom exempelvis pensionssparande eller barnsparande, brukar man tjäna mest på att hålla huvudet kallt i orostider, avslutar Mikael.
Vill du ha hjälp med att komma igång och handla värdepapper? Hör av dig till oss och boka tid för rådgivning.
Många hushåll får bättre ekonomi 2026, tack vare högre löner, lägre räntor och skattesänkningar. Hur påverkas din ekonomi?
Vill du veta det senaste inom makro- och hushållsekonomi? Uppdatera dig enkelt kring inflation, konjunkturläge, bolånemarknad och matpriser.
I januari 2026 gäller nya skatteregler för ISK. Läs vår placeringsstrateg Mats Nymans tankar hur dessa kan komma att påverka ditt sparande.