Få en hållbar ekonomi

Hållbar ekonomi, vad är det?

Många tänker nog på miljö och klimat när de hör ordet hållbarhet, och det är förstås enormt viktiga områden som förtjänar stor uppmärksamhet. Men man pratar också om hållbarhet inom ekonomi, både för företag och privatpersoner. Och inte minst för unga - som befinner sig i början av sitt privatekonomiska liv - är ekonomisk hållbarhet, det vill säga en uthållig och motståndskraftig ekonomi, en jätteviktig fråga.

För att få en tydligare bild av vad man som ung vuxen kan tänka på, och göra, för att få en hållbar ekonomi, har vi pratat med Nelly Nordgren, som arbetar som privatrådgivare på Handelsbanken.

Vad är grundförutsättningen för en hållbar privatekonomi?

− Ja, där får jag nog svara att det handlar om en så grundläggande sak som att dina intäkter behöver vara lika stora som, och gärna större än, dina utgifter. Det kanske låter enkelt, men idag ser vi att många, inte minst unga, har svårt att få ihop den ekvationen. Och för unga handlar det inte alltid om att intäkterna inte matchar de nödvändiga utgifterna.Vi lever i en miljö idag som ofta uppmuntrar till att handla först och betala sen. Alltså att konsumera för pengar du inte har. 

Och det underlättas och förstärks av tillgången till e-butiker där köp bara är ett klick bort, sociala medier med ett ständigt flöde av inlägg om prylar och lyxiga livsstilar, och, inte minst, snabb finansiering i form av sms-lån eller andra snabblån med orimliga räntor.

Ok. Så hur kan man då tänka för att få till den här balansen mellan intäkter och utgifter?

− Det första är att sätta sig vid köksbordet, gärna med penna och papper, och tänka till - vilka intäkter har jag och vilka nödvändiga utgifter har jag? Alltså helt enkelt göra en grundläggande budget. Blir det något över på intäktssidan, ja då bör det fördelas på ett buffertsparande för oförutsedda utgifter, därefter ett långsiktigt sparande och till sist övrigt, som till exempel nöjen. 

Du beskrev hur många ungdomar och unga vuxna inte ser farorna med att konsumera för pengar de inte har?

− Ja, nu ser vi trots allt en större medvetenhet om problemet och det pratas mer om privatekonomi, till exempel i skolorna. Det är förstås jättebra… men många unga vuxna har som sagt vuxit upp i den här miljön där ständig konsumtion lyfts fram som det ”normala” och där man lånar pengar så fort man vill ha något. I många fall har det helt enkelt saknats grundläggande kunskap kring ekonomi. Det finns kanske inte något enkelt sätt eller ”quick fix” för att ändra ett sådant beteende - i vissa fall kanske det till och med behövs en ekonomisk ”smäll” för att ruska om. Men för den som vill ändra sitt beteende och gnetar på, så tror jag att belöningen kommer när det så sakta märks att man allt mer får ihop sin ekonomi. Och det i sig kan ge en känsla av tillfredsställelse och uppmuntra till fortsatta ansträngningar. 

Men om jag inte har några dyra lån och inte ”slösar” med mina pengar, men ändå inte får ihop ekonomin. Hur bär jag mig åt då?

− Så kan det absolut vara. Och då får man också sätta sig ner, med sitt papper och sin penna, och börja fundera. Vad kan jag göra för att öka mina intäkter eller minska mina utgifter - eller både och. På intäktssidan kan det handla om att försöka höja sin lön. Finns det möjligheter till kompetensutveckling eller annat på mitt nuvarande arbete? Eller ska jag se mig om efter ett annat, bättre betalt, jobb? Kanske har jag saker i garderoben eller källarförrådet som inte används längre, som jag kan sälja? 

Vad gäller utgifter finns det flera tänkbara poster att se över. Till exempel kan det vara värt att försöka hitta billigare alternativ för abonnemang, elavtal och försäkringar. Kan jag rentav klara mig helt utan det där filmkanalsabonnemanget? Ett annat sätt att minska sina utgifter är att handla second hand. Förutom att du gör din ekonomi mer hållbar, bidrar du då samtidigt till ökad hållbarhet ur ett miljö- och klimatperspektiv. Kanske kan du också se över ditt boende? Går det att hitta en billigare bostad, eller finns det möjlighet att bo ihop med någon och dela på kostnaden?   

"Vi lever i en miljö idag som ofta uppmuntrar till att handla först och betala sen. Alltså att konsumera för pengar du inte har."

Om man då förhoppningsvis får något över efter alla nödvändiga utgifter… då är alltså ett sparande prioriterat?

− Det stämmer. Och det handlar dels om ett buffertsparande för oförutsedda utgifter, dels om ett långsiktigt sparande. Ett buffertsparande är pengar som ska finnas lättillgängliga på ett konto. Alltså inte vara låsta på något vis, och en tumregel brukar vara att det bör finnas två nettomånadslöner på kontot. Tittar vi sedan på långsiktigt sparande, så kan det handla om att spara till en planerad utgift längre fram i tiden. Kanske hela eller delar av insatsen till en bostad, en utbildning eller en bil. Det andra benet i ett långsiktigt sparande är pensionssparande. Här är ISK det vanligaste formatet och man kan då spara i både aktier och fonder, men också i andra typer av värdepapper. 

De flesta unga vuxna kanske inte får särskilt stora summor över varje månad till sparande. Vad tänker du kring det?

− Så är det, men det behöver absolut inte hindra ett regelbundet, månatligt sparande. Det allra viktigaste är att komma igång med sitt sparande och vänja sig vid att sätta av en summa varje månad, även om den inte är så stor.

Till sist, är det något mer du vill nämna som en hållbar privatekonomi bör innefatta?

 −Ja, en hemförsäkring är också något som bör ingå. Då får du alltid ett grundskydd som bland annat innefattar egendomsskydd vid skador och stöld, men också reseskydd, rättsskydd och överfallsskydd. Det innebär att du, med en bra hemförsäkring, slipper dyra separata försäkringar för allt från hemelektronik till resor.