Varför har räntorna stigit den senaste tiden?
– Det är framför allt två saker som ligger bakom ränteuppgången. Dels har konflikterna i Mellanöstern lett till kraftigt högre energipriser, vilket har väckt inflationsoron till liv igen. Dels har ekonomin varit mer motståndskraftig än många hade räknat med. Kombinationen gör att centralbankerna behöver hålla räntorna högre längre, och flera har också höjt sina styrräntor.
Samtidigt ser vi att många länder har stora budgetunderskott och växande statsskuld, vilket innebär att stater behöver låna mer pengar. När utbudet av statsobligationer ökar kräver investerare ofta en högre ränta för att köpa dem. Det har bidragit till att både korta och långa marknadsräntor stigit.
Har möjligheterna för god avkastning i räntefonderna ökat?
– Initialt har högre räntor varit jobbigt för obligationsmarknaden, men det positiva är att vi nu kan investera till betydligt högre räntenivåer. Den löpande avkastningen i fonden blir då mer attraktiv med möjlighet till högre avkastning framåt. Samtidigt är det viktigt att vara selektiv och välja de placeringar där vi ser att vi kan få tillräckligt bra betalt för den extra risken.
Påverkar internationella räntor även de svenska?
– Ja, eftersom Sverige är en liten och öppen ekonomi påverkas vi mycket av omvärlden. När räntorna stiger i exempelvis USA och Europa brukar svenska marknadsräntor följa med, även om Riksbanken inte ändrar styrräntan. Sedan avgör sådant som inflation och konjunktur hur stor rörelsen blir.
Hur påverkas olika typer av fonder och hur agerar ni i fonderna?
– Korträntefonder påverkas generellt mindre av stigande marknadsräntor eftersom de äger innehav med kort löptid. Samtidigt ger dagens högre ränteläge möjligheter att omplacera till mer attraktiva räntenivåer, vilket successivt stärker fondens löpande avkastning. I förvaltningen fokuserar vi på att dra nytta av de högre räntenivåerna.
För långräntefonder har den kraftiga ränteuppgången varit utmanande då de är mer känsliga för förändringar i marknadsräntorna. Samtidigt skapar högre räntenivåer nya intressanta möjligheter. Vi får idag en betydligt högre löpande ränta i våra placeringar och bedömer att marknaden redan har tagit höjd för många framtida räntehöjningar. Därför har vi valt att behålla en något längre genomsnittlig räntebindning på innehaven i många fonder, vilket kan gynna dem om räntorna framöver stabiliseras eller börjar sjunka.
Hur ser det ut för företagsobligationsfonder?
– För dem är både det allmänna ränteläget och de så kallade kreditriskpremierna viktiga. Företagsobligationer ges ut av bolag med olika kreditrisk, från bolag med hög kreditvärdighet, Investment Grade, till High Yield där risken är högre. De högre räntorna innebär att den löpande avkastningen idag är betydligt mer attraktiv, även i obligationer med hög kreditvärdighet. Därför är kompensationen för att ta kreditrisk relativt låg, trots den ökade osäkerheten och stigande räntenivåer. Vi prioriterar i nuläget högre kreditkvalitet, god likviditet och väljer ut obligationer där vi bedömer att vi får bra betalt för risken. Hur vi väljer att positionera oss i våra fonder beror på respektive fonds placeringsmandat, riskprofil och de möjligheter vi ser på den marknad där fonden investerar.Hur ska man då välja rätt fond?
– På samma sätt som när man investerar i andra fonder är det viktigt att utgå från vilken placeringshorisont du har och din inställning till risk. För en räntefond är det dessutom viktigt att titta på vilken duration fonden har, det vill säga vilken ränterisk den har. Samt att förstå att det finns kreditrisk om fonden investerar i företagsobligationer. Kontakta ditt bankkontor om du vill du ha hjälp med att lägga upp ett sparande som passar dig.
"Viktigt att utgå från vilken placeringshorisont du har och din inställning till risk"
Karin Lockne, chef för ränteförvalningen, Handelsbanken Fonder.
