Så påverkar Riksbankens styrränta dina boräntor
Hur bankernas rörliga, 3-månaders, bolåneränta kommer röra sig framöver hänger tätt samman med hur Riksbankens styrränta ändras. Riksbanken höjer och sänker räntan i den utsträckning som krävs för att föra inflationen mot 2 procent. Höjs styrräntan följer den rörliga bolåneräntan med upp, med ungefär lika mycket, och tvärt om.
Boräntor med längre bindningstider varierar med långsiktiga marknadsräntor, som ändras med förväntningarna om hur hög styrräntan kommer vara på lite sikt. Vill du hålla dig uppdaterad om boränteprognoser och boendeekonomi kan du kolla in vårt populära program Bolånekollen som publiceras 6 gånger per år.
Vad händer när bolåneräntan höjs?
När Riksbanken höjer styrräntan stiger de rörliga bolåneräntorna. Om du har bolån med rörlig ränta stiger alltså din räntekostnad, med viss fördröjning. Förenklat kan man säga att en procentenhet högre ränta motsvarar, efter skatt, ungefär 600 kronor mer i månaden på miljon kronor i lån.
När ska jag binda bolåneräntan?
Idag är det dyrare att låna på korta bindningstider än på längre, men det innebär inte automatiskt att det kommer att löna sig att binda räntan på dina lån.
När du ska välja bindningstid bör du utgå ifrån hur din ekonomi ser ut idag och ta hänsyn till de planer du har inför framtiden. Fundera på vilket utrymme du har i din ekonomi om boendekostnaderna skulle öka. Det finns både för- och nackdelar med att ha bunden och/eller rörlig ränta.
Att binda räntan kan ses som en slags försäkring för att veta vilka kostnader du har. Ju mindre marginal i hushållsekonomin desto större anledning att binda räntan. Korta bindningstider innebär en högre risk. Väljer du en kort räntebindning bör du därför samtidigt lägga undan en slant för det fall att räntorna stiger.
