Optimismen hos hushållen har stärkts under året mot bakgrund av ökad köpkraft och ljusnande konjunkturutsikter. Tillsammans med lättade bolånekrav har det bidragit till att försäljningsaktiviteten på bostadsmarknaden tagit fart i hela landet.
Bostadspriserna har stigit med omkring 5 procent i genomsnitt det senaste året. Samtidigt är de regionala skillnaderna stora. Framför allt har bostadspriserna i Stockholm stigit mer än i övriga delar av landet. Det ligger i linje med bedömningen att det slopade skärpta amorteringskravet har stärkt lånemöjligheterna och därmed bostadspriserna, särskilt i dyrare områden där hushållen har högre skuldsättning.
Även bostadspriserna i Malmö har utvecklats förhållandevis starkt jämfört med övriga landet, där den ökade gränspendlingen till Köpenhamn kan vara en bidragande faktor.
Bostadspriserna väntas fortsätta stiga nästa år trots högre bolåneräntor. Hushållens pessimism ökade dock återigen i oktober efter fortsatta negativa nyheter kring höga energipriser, försämrade inflationsutsikter och ökat fokus på räntehöjningar. Den ökade inflationsoron har ännu inte satt spår på bostadsmarknaden men kan tillfälligt dämpa boprisuppgången under vintern.
Prognosen är att bostadspriserna ökar med drygt 4 procent per år under 2027 och 2028. Trots något högre bolåneräntor får efterfrågan stöd av en starkare privatekonomi.
– Sammantaget ser vi en boprisuppgång där stigande realinkomster, ökad framtidstro och lättade lånevillkor fortsätter att driva bostadsefterfrågan framåt. Men hushållen ser samtidigt ut att vara känsliga för nya inflationsöverraskningar, säger Helena Bornevall, ställföreträdande chef för makroanalys på Handelsbanken.
Uppdaterad 13 november 2026.
Källor: Macrobond, Valueguard och Handelsbanken
Anm.: Prisutveckling under respektive år, det vill säga pris i december jämfört med december året innan.
Ställföreträdande chef för ekonomisk analys, Handelsbanken.