Undvik bedrägerier under semestertider

När du surfar på nätet är det viktigt att använda säkra internetanslutningar. Vad innebär då en säker anslutning? En lösning är att använda VPN som döljer dig och krypterar din information. Du bör även använda skyddsprogram och helt undvika att surfa på offentliga nätverk.

Ett IT-brott kallas även för nätbrottslighet,  IT-brottslighet, cyberbrott eller databrott. Det är ett sätt att bryta mot lagen genom att använda internet. Det kan till exempel vara genom att skicka ut falsk information, tränga sig in i någon annans datornätverk eller stjäla någons lösenord.

Bluff-faktura, eller fakturabedrägeri, är ett samlingsbegrepp för ett krav på betalning för en vara eller tjänst som du aldrig beställt eller fått levererad. Du kan också luras till att teckna avtal genom brev och mejl som ser ut att komma från myndigheter. Svensk Handel har en varningslista över kända företag som sänder bluff-fakturor.

Till varningslistan på svenskhandel.se Öppnas i nytt fönster

Om du får en bluff-faktura:

Bestrid fakturan genom att stryka ett streck över den och skriv "Bestrider betalningsansvar- ej beställt". Se till att du kan visa datum och tid, till exempel via mejl, fax eller rekommenderat brev. Spar kopia på det du skickat. Falska fakturor är försök till bedrägeri och bör anmälas till polisen.

Får du påminnelse eller inkassobrev ska du bestrida dem på samma sätt. Motivera varför du bestrider och skicka med kopia på tidigare brev. Om betalningskravet lämnas till Kronofogden får du ett brev därifrån. Bestrid även detta omgående, annars kan fordran bli fastställd som en skuld. Bifoga kopior på de brev du skickat. Efter du bestridit till kronofogden företaget välja att driva ärendet vidare till tingsrätten. Det är då upp till företaget att bevisa att ni ingått ett avtal.

Mer om fakturabedrägeri på polisen.se Öppnas i nytt fönster

Phishing går ut på att en bedragare försöker "fiska" fram känslig information från dig via mejl, telefon eller sociala medier. 

Mejl:

Handlar vanligtvis om att någon skickar ett mejl till dig som ser ut att komma från exempelvis din bank. Bedragaren försöker sedan lura av dig uppgifter för inloggning till din internettjänst. Ingen bank begär sådana uppgifter av dig. Speciellt inte via mejl. 

Telefon och sms:

Du blir kontaktad av någon som utger sig för att representera ett företag som du känner till. Det kan exempelvis handla om ett supportföretag som vill hjälpa dig med ett problem som de säger att du har på datorn, som virus. Fenomenet kallas falsk support. Med hjälp av samtalsteknik försöker de lura av dig lösenord, svarskoder eller kortnummer. Seriösa företag kontaktar inte kunder på detta sätt.

Sociala nätverk:

På sociala medier tar vi ofta för givet att det är våra vänner vi pratar med, men har vi otur så kan det vara någon helt annan. Det är inte ovanligt att personer får sina konton på sociala medier kapade och att bedragaren sedan försöker lura deras vänner på svarskoder så att de kan logga in i Internettjänsten. Skulle en av dina vänner fråga dig om svarskoder eller kortnummer så är sannolikheten stor att det inte är din vän som ställer frågan. 

Läs mer om phishing på polisen.se Öppnas i nytt fönster

Tänk på att:

Handelsbanken kommunicerar med dig via vår e-brevlåda här i Internettjänsten. Vi tar aldrig kontakt med dig på exempelvis telefon, för att be dig om konfidentiell information. All sådan information hanteras via personlig kontakt på ditt bankkontor. 

Låt aldrig någon fjärrstyra din dator. Får du mejl i Handelsbankens namn med frågor om dina inloggningsuppgifter ska du inte svara på det eller klicka på länkar som kan finnas i meddelandet. 

Använd aldrig länkar till Handelsbanken som du får via mejl eller sms. Skriv istället hela adressen, det vill säga www.handelsbanken.se, direkt i webbläsaren.

Får du mejl  i Handelsbankens namn med frågor om dina inloggningsuppgifter ska du inte svara på det eller klicka på länkar som kan finnas i meddelandet. Vidarebefordra istället mejlet i sin helhet till oss: reportphish@handelsbanken.se

Företagets kort eller kortuppgifter kan hamna i orätta händer på flera sätt. Det vanligaste är att uppgifterna stjäls i samband med att du handlar på en webbsida som blivit kapad. 

Genom så kallad skimming kan en bedragare kopiera informationen på kortets magnetremsa eller läsa av den inpräglade informationen på kortet när kortet används. Skimming kan ske på alla platser där man kan använda kort så som uttagsautomater, bensinstationer, i butiksterminaler och andra ställen som använder kortläsare.

Tänk på att:

Lämna inte ifrån dig ditt kort på restauranger eller på hotell, och kontrollera när du använder en betalterminal så att den inte ser konstig eller manipulerad ut.

Stäng ditt kort för köp i utlandet och på internet när du inte använder det för den sortens köp.

Logga ofta in och håll koll på dina kontoutdrag efter misstänkta transaktioner.

Läs mer om kortbedrägeri på polisen.se Öppnas i nytt fönster