Värt att tänka igenom innan du tar in fler delägare
– Det är viktigt att tänka till i förväg, annars kan det sluta i katastrof, säger Johan Themptander som arbetar med företagsaffärer på Handelsbanken.
Beslutet att ta in delägare i bolaget är ofta drivet av att få in nya resurser i form av kompetens eller kapital. Men delägarskap kan också handla om att ta in en ny partner, eller att ge nyckelpersoner aktier för att motivera dem att stanna. Oavsett anledning finns ett antal saker som är viktiga att tänka igenom i förväg, både hårda och mjuka.
– Det vanligaste misstaget när man tar in delägare är att inte ha någonting skrivet. Ofta är alla glada när samarbetet inleds. Men finns inget avtal på plats kan det bli både tråkigt och kostsamt senare när man inte längre är överens om hur man vill driva bolaget, säger Emira Peterson, advokat på advokatfirman Lindahl, som har bred erfarenhet av att vägleda entreprenörer.
Här är experternas råd inför beslutet att ta in delägare i bolaget:
1.Välj delägare med samma vision
Som företagare bör man ha en tydlig bild av vad man vill uppnå med att ta in en delägare. Johan Themptander har lång erfarenhet av ägarskapsfrågor och ger rådet att först fundera ordentligt på vad syftet är.
– Sedan, när du hittat en partner som passar detta syfte, är det bra att lära känna varandra ordentligt. Se till att ni har samma ambition med ägarskapet och sätt gärna upp en affärsplan ihop. Det är också bra att ha samsyn kring hur länge man vill behålla bolaget.
– Om den ena vill sälja bolaget om tre år och den andra har längre horisont på sitt ägande kan det lätt uppstå konflikter, säger Sebastian Bäckström som arbetar med ägarskiften på Handelsbanken.
2. Skriv ett aktieägaravtal
Den vanligaste anledningen till problem mellan delägare är att det inte finns något aktieägaravtal. I ett aktieägaravtal regleras en rad viktiga saker, som rätten att sälja sin andel av företaget eller att köpa ut den nya delägaren om samarbetet inte fungerar.
– Det är viktigt att känna ett stort förtroende för den nya ägaren. Men gå inte bara på känsla utan se även till att formalisera det ni är överens om, säger Johan Themptander. Ett aktieägaravtal bör vara skräddarsytt utifrån företagets situation och upprättas av en advokat.
– Diskussionen om avtalet tvingar fram strategiska frågor om hur man ska arbeta tillsammans, säger Emira Peterson.
3. Fördela makten
Makten över bolaget är en viktig fråga att diskutera och reglera i aktieägaravtalet. Hur stor del av bolaget är ägaren villig att släppa ifrån sig? Hur stor majoritet ska krävas för olika beslut? Den som grundat bolaget kan vilja behålla kontrollen över vissa frågor. Kanske ska majoritetskraven vara lägre på somliga områden och högre på andra, så att ursprungsägaren kan ta en del beslut på egen hand.
– Beroende på situation måste man ibland vara beredd att släppa på makten till viss del för att skapa tillräckligt med incitament för den nya delägaren, säger Sebastian Bäckström.
4.Tänk igenom tiden
En sak som kan skapa konflikter är hur mycket tid de olika delägarna lägger på verksamheten. Vilka möten måste delägarna vara med på? Vem ska arbeta i bolaget?
– Det är bra att klargöra vilka förväntningar man har på varandras insats, säger Emira Peterson. Frågan kan även regleras i aktieägaravtalet.
En annan tidsaspekt är huruvida ägarskapet ska träda i full kraft direkt eller ske stegvis. Om delägaren är anställd kan det vara klokt med ett upplägg där andelen ökar för varje år personen arbetar i bolaget.
5. Undvik inlåsning
En viktig sak att ta upp i avtalet är vad som händer om det kommer ett bud på bolaget. Måste alla vara överens om att sälja, eller är det rimligt att en majoritet kan tvinga övriga ägare att sälja så länge det sker på samma villkor?
– Annars kan man hamna i en situation där exempelvis en delägare ska köpa hus och vill få loss sina pengar, medan en annan vill vänta tills värdet på bolaget ökat ytterligare, säger Emira Peterson.
6. Se över skattekonsekvenser
Hur ägandet är strukturerat kan få stora konsekvenser i beskattningen ifall bolaget säljs. Det är klokt att se över bolagsstrukturen i förväg.
7. Skriv sekretessavtal
När processen inleds bör man skriva avtal om att sekretess gäller för all information som framkommer under diskussionerna. Detta är särskilt viktigt när man exempelvis förhandlar om ett samgående med en konkurrent.
– Finns inget sekretessavtal kan man hamna i en situation där bolaget har lämnat ut en stor mängd känslig information, och sedan går affären inte i lås, säger Emira Peterson. Då finns tyvärr risk att informationen används emot företaget, i stället för att utveckla det. Står ni inför beslutet att ta in delägare? Kontakta gärna din företagsrådgivare för att få bankens stöd och hjälp i processen.
Experterna i artikeln:
- Johan Themptander, Handelsbanken
- Sebastian Bäckström, Handelsbanken
- Emira Peterson, advokatfirman Lindahl
