Konsekvenser av inflation

Inflation är en ständigt aktuell fråga, men vad blir det för följder av en hög- respektive låg inflation? Och hur drabbas du?

Så påverkar inflationen samhället

Under senare år har vi sett hur priserna stigit och styrräntan höjts, vilket betyder att det vi kan köpa mindre för samma summa pengar. Vi ställde några frågor om inflation och inflationens konsekvenser till Johan Löf, prognoschef  och ansvarig för inflationsanalys på Handelsbanken. Han anser att inflation inte nödvändigtvis drabbar specifika branscher eller segment mer än andra. Men snabba prisökningar tenderar att ge relativa vinnare och förlorare när ekonomin tar sig nya former.


Vilka konsekvenser får inflation på samhället?

– Inflation påverkar samhället på flera sätt. När priser ökar snabbare än löner slår det direkt mot hushåll i ett samhälle genom att köpkraften försämras och lönen inte längre räcker till samma mängd varor och tjänster som den brukade, berättar Johan. Hög inflation tenderar dessutom att leda till att inflationen varierar mer. Det har en negativ effekt på ekonomin eftersom det gör det svårare att planera för sparande och investeringar, vilket i sin tur leder till att en del investeringar inte blir av, fortsätter han.


Vad innebär hög respektive låg inflation? 

– Både högre och lägre inflation än Riksbankens inflationsmål är tecken på en ekonomi i obalans. Om efterfrågan i ekonomin är väldigt hög i förhållande till vad som kan produceras stiger priserna snabbt och så småningom även löner. I ekonomier med inflationsmål höjer då centralbanken styrräntan för att motverka en pris- och lönespiral.  Omvänt kan priser öka långsamt eller sjunka (deflation) om efterfrågan i ekonomin är svag och arbetslösheten hög, förklarar Johan.

Vi förstår. Hur undviker man det då?

– För att motverka detta sänker centralbanker styrräntan. Kortsiktiga och små avvikelser från inflationsmålet är dock normalt och inget som varken slår mot hushåll och företag eller sätter skräck i penningpolitiska beslutsfattare, svarar Johan.


Varför har Riksbanken ett mål om 2 procent?

– Inflationsmålet finns till för att skapa goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Om inflationen skulle variera mycket över tid blir det svårt för företag och hushåll att planera sin ekonomi. Med ett mål på 2 procent finns det därmed något att förhålla sig till, vilket underlättar vid exempelvis prissättning och lönebildning. Skulle det inte finnas ett inflationsmål ökar i stället risken för stora variationer i inflationen, säger Johan
Kvinna skriver ned kostnader på papper.
Inflation är inte bra för pengar som är undanstoppade i madrassen. Det är bättre att få sparränta på dem eller investera på börsen för att minska den faktiska värdeminskningen.

Varför finns det ett sådant mål?

– Det finns egentligen inget som säger att inflationsmålet måste vara just två procent, det viktiga är att det är trovärdigt. Målet bör vara högre än noll för att förhindra deflation. Samtidigt visar erfarenheter att hög inflation varierar mycket vilket är ett argument för att målet inte ska ligga för högt, konstaterar Johan.

Vilka är vinnare och förlorare vid hög inflation?

– Eftersom inflation innebär att pengar blir mindre värda, kan det initialt vara positivt för den som har lån och negativt för den som har sparkapital. På kort sikt kan en ekonomi som går på högvarv med hög inflation sätta fler i arbete, men på lång sikt är hög inflation skadligt för en ekonomi och förlorarna brukar oftast vara de med minst resurser, förklarar Johan.


”Stora avvikelser från inflationsmålet är tecken på en ekonomi i obalans”

Johan Löf, Prognosansvarig Handelsbanken.


Hur påverkar hög inflation bostadspriser?

– Det beror mycket på hur kraftig inflationsuppgången är och på vilken sikt. En kraftig inflationsuppgång kan på kort sikt resultera i fallande bostadspriser. Det handlar dels om att Riksbanken behöver svara på den höga inflationen med att höja räntan, vilket tenderar att öka kostnaden för en ägd bostad, förtydligar Johan.
– Om inkomsterna inte ökar lika snabbt som inflationen så blir hushållen i praktiken fattigare, vilket sätter press på den egna ekonomin. Bostadspriserna kan därför sjunka till följd av att hushållen inte längre kan eller är beredda att betala lika mycket för en bostad.  Den svagare, faktiska köpkraften återspeglas även i bankernas "kvar-att-leva-på kalkyl" i kreditprövningar, där schablonkostnaderna ökar snabbare än låntagarens inkomster till följd av inflationen. Det stramar åt bankernas möjligheter att bevilja lån, vilket i sin tur också leder till lägre bostadspriser, avslutar Johan.
Johan Löf

”Inget säger att inflationsmålet måste vara två procent.”

Johan Löf, Prognosansvarig Handelsbanken.

Sammanfattning av artikel

  • Alla drabbas av inflation – de med minst resurser drabbas mest.

  • Både för hög och för låg inflation visar på en ekonomi i obalans. 

  • Riksbankens inflationsmått ska vara trovärdigt.

  • Kraftig inflationsuppgång leder till stigande räntor som sänker bostadspriser.

  • Inflation är skadligt på lång sikt.

Frågor och svar

Läs fler relaterade artiklar

watching the sunset from the rocks  - Handelsbanken.se

Är du rustad för inflationen?

Blir du orolig när priserna stiger? Du är inte ensam. Vår expert Mats Nyman ger tips och råd om hur du skyddar dina pengar i inflationstider.
Handelsbanken.se

Litar du på prognoser?

Att förutspå finansmarknaden verkar lika svårt som tidigare. Men kan ekonomiska prognoser kan göra nytta ändå?

- Handelsbanken.se

Fritt fall för kronan

Svenska kronan har haft en negativ trend i tio år och den är nu rekordsvag. Men det finns hopp för en vänding, kan prognoser ge svaret?